Tumba. I Husdjurs juni-nummer 1970 hade en reporter varit på besök på Delavals försöksgård Hamra i Tumba utanför Stockholm. Där hade nya system för mjölkning av kor presenterats och tidningens reporter låter ganska imponerad i artikeln som har rubriken ”Kor på löpande band”.
Rubriken syftar på systemet Unicar där korna stod i separata vagnar som parkerades i rader. Vid mjölkning och utfodring växlades vagnarna in på olika spår. Hastigheten uppgavs till sex meter per minut och första anhalten var utgödslingen där en låda bakom kon tömdes och spolades ren. Därefter transporterades kon till vatten, kraftfoder och grovfoder, som kunde ges i exakta mått eftersom korna stod placerade efter mjölkavkastning.
”Det ser långtifrån så avskräckande ut som det låter. Tvärtom synes kon ha det mysigt i sin bur. Hon är helt ostörd av elaka grannar och har minst lika bra plats och rörelsefrihet som när hon står uppbunden på båspallen.” skriver Husdjurs reporter.
52 år senare kan vi konstatera att systemet aldrig blev någon succé. Testanläggningen på Hamra förblev just en sådan. Enligt uppgift var en av orsakerna att anläggningen var stressig och bullrig för korna.
Mjölkningsdelen av Unicar fanns också som en slags föregångare till mjölkningskarusellen, under namnet Unilactor. I båda systemen transporterades korna i sina vagnar genom en hårnålskurva där den som mjölkade kunde förmjölka och sätta på mjölkningsorganen. Tolv minuter senare var kon tillbaka för avtagning.
”Vi fick uppgiften 120 mjölkade kor per man och timme. Med så låga arbetskostnader kan man köra systemet tre gånger per dygn med jämna åttatimmarsintervall och ta ut den merproduktion som blir följden av kortare mjölknings- och utfodringsintervall”, skrev Husdjurs reporter som dock inte räknade med att få se så många anläggningar i Sverige eftersom de var anpassade för 500–800 kor.
Eva Mårtensson, informationsansvarig på Delaval, visar runt på Hamras eget museum som samlar stora delar av den svenska mjölkningsteknikens historia.
Här finns bland annat ett exemplar av Gustaf de Lavals Laktator som han tog patent på 1894, samt en modell av nyss nämnda Unilactor. Delavals grundare la själv in ett hundratal patent och totalt finns över 1500 patent i företaget. Vissa har inte ens kommunicerats internt, andra är ovärderliga hjälpredor på mjölkgårdar över hela världen.
Enligt Delaval är det cirka åtta av tio idéer som inte går till vidareutveckling. De som klarar de första testerna brukar dock ta sig hela vägen ut på marknaden.
– Det är ju många års arbete innan vi kan släppa en produkt och ibland går det inte. Det är såna kostnader man måste ta, för när det blir bra blir det ju jättebra. Att utveckla innebär också att misslyckas, det är oundvikligt, säger Eva Mårtensson.