För fem år sedan tog Niklas Persson och Malin Larsson över hans föräldragård, Vatunga gård i Äspered mellan Borås och Ulricehamn. Här har de en besättning med 54 kor, varav 49 är mjölkande. Korna mjölkas i en uppbunden ladugård. Sedan övertagandet av gården har framgångarna varit många. På tre år ökade avkastningen i denna rena SRB-besättning med 2,5 ton till 12 000 kilo ECM.
– Det gick ganska bra redan första året. Vi fick en ordentlig energiboost av att det gick så bra, säger Niklas Persson.
Han tror att de största anledningarna till den kraftiga ökningen är att korna i dag har fri tillgång på grovfoder, att hela vattensystemet i ladugården har bytts ut, att belysningen setts över och att de investerat i en ny kraftfodervagn. Här går de steg för steg igenom de viktigaste insatserna som har lett till mer mjölk i tanken. ●
1 Betydelsefulla förändringar
På gården har fokus alltid varit att producera ett grovfoder av hög kvalitet. När Niklas Persson och Malin Larsson tog över driften ökade de grovfodertilldelningen så korna nu har fri tillgång på grovfoder. Enligt Niklas Persson har de fokuserat på att få mer struktur och ett bättre fiberinnehåll i grovfodret som utfodras på stall. Mixervagnen blandar grovfodret (ensilage, halm och HP-massa) och kör ut mixen på foderbordet. Den rälshängda kraftfodervagnen delar ut kraftfodret sex gånger per dygn.
– Den nya kraftfodervagnen gör det lättare att styra kraftfodergivorna, säger Malin Larsson.
De renoverade även hela vattensystemet i ladugården och bytte ut vattenledningarna till grövre rör som ger bättre flöde i vattenkopparna. Belysningen har de också bytt ut för att få en ljusare miljö i ladugården.
2 Avel
När paret tog över gården hade besättningen koncentrerad kalvning runt sensommar-höst. Nu är kalvningarna mer jämnt fördelade över året. De har även lyckats sänka inkalvningsåldern rejält, från 33 månader före övertagandet till 25 månader i dag.
– Vi hade gott om rekryteringskvigor, vilket gjorde att vi ganska snabbt kunde komma ner i inkalvningsålder, säger Malin Larsson.
Arbetsrutinerna i ladugården har förändrats med sopning av foderbord, användning av Stalosan, byte av strömedel, rengöring av vattenkoppar, mjölkningsordning efter juverhälsa och nya sinläggningsrutiner. Det har lett till sänkt tankcelltal och bättre juverhälsa.
– Målet är att ligga under 200 000 celler och där är vi nu, även om det kan sticka upp någon gång ibland under sommaren till exempel. Trenden är sjunkande celltal. Arbetet har gett resultat, säger Malin Larsson.
3 Betesdrift
Betesstrategin på gården har de också omarbetat. Fållindelningen har gjorts om samtidigt som vattentillgången på betet har setts över. Rotationshastigheten på betet har ökat. Dessutom har djuren fått beta en fålla på dagen och en annan på natten. De tre senaste åren har de odlat råg som korna fått beta, något som har fungerat mycket bra två år och ganska bra ett år. Rågen ger gott om bete tidigt på säsongen.
– Vi har jobbat ganska mycket med att få till bra bete och att djuren ska beta. Det är roligt med bete när man får det att fungera, säger Malin Larsson.