Enligt beteslagen ska alla svenska mjölkkor sommartid beta under minst sex timmar per dygn, under två till fyra månader per år, beroende på var i landet gården ligger.
Sedan dess har svensk mjölkproduktion förändrats. Strukturomvandlingen har lett till färre uppbundna besättningar och fler lösdrifter. I slutet av 1980-talet stod majoriteten av de svenska korna i uppbundna ladugårdar, men idag finns fyra av fem kor i lösdriftsstall. Lagen är dock densamma.
Konsekvenserna av beteslagen blir också tydligare för varje år. Förflyttningen mot allt fler kor i lösdrift och en mer utvecklad djurvälfärd i stallarna har de senaste åren allt oftare ställts mot de negativa konsekvenser betesdrift kan innebära. Till exempel kan värmeböljor medföra värmestress hos korna och perioder med kraftig nederbörd kan påverka klövhälsa och juverhälsa negativt. Krav om förändring har därför ställts allt oftare.
Utredning föreslår förändring
Och så hände det till sist något. Regeringens konkurrenskraftsutredning kom i höstas med en rad förslag om hur det svenska jordbrukets konkurrenskraft ska förstärkas. Bland annat föreslås att kor i lösdrift ska undantas från beteskravet i djurskyddsförordningen. Dessutom föreslås att virtuella elstängsel (se sid 16) ska omfattas av samma undantag som vanliga elstängsel.
Men bete är en het potatis som få beslutsfattare riktigt vill greppa tag om. Såväl projektet Djurvälfärd 365, projektet som undersöker hur kor påverkas av att hållas inomhus, som konkurrenskraftutredningen har fått kraftiga reaktioner från till exempel djurskyddsorganisationer, Naturskyddsföreningen och WWF. Frågan är om politiker och myndigheter är villiga att rida ut den stormen?
Nu behövs beslut
Svensk mjölkproduktion behöver beslut. Lagar och villkor måste stödja svenska mjölkföretagares möjlighet att konkurrera med omvärlden. Våra folkvalda, som påstår att de värnar om svensk livsmedelsförsörjning, behöver öka tempo. Annars lär den spirande framtidstron i svensk mjölkproduktion vi sett det senaste året snabbt dö ut.