Att investera i biogas innebär både möjligheter och risker. För att nå lönsamhet krävs att flera pusselbitar faller på plats. Utgångspunkten är hur mycket gödsel du har och vilken typ. Djupströ innehåller ungefär fyra gånger mer energi än flytgödsel. Lika viktigt för kalkylen är hur stor del av den producerade energin som kan användas.
Tre robotar
En riktlinje är att hantera minst 5 000 kubikmeter gödsel för att överväga biogas. Det brukar innebära cirka tre mjölkrobotar eller omkring 350 dikor i liggbåssystem.
– Den minsta gård jag sett med biogasanläggning har två robotar. Då måste du kunna ta vara på i princip all energi, både el och värme, säger Erland Hedin, företagsrådgivare på Växa.
Priset varierar
Prislappen för en anläggning kan variera från knappt tio miljoner kronor till minst fyra gånger så hög. Det krävs rötkammare, gasmotor, kulvertar, pumpar, transformator, grävarbete och el och vattendragningar. Därtill kommer service och underhåll – oljebyten, filterbyten och på sikt motorbyte.
– Mellan tummen och pekfingret kan den totala investeringskostnaden hamna på 70 000–80 000 kronor per mjölkko. Underhållet kan grovt uppskattas till omkring en procent av investeringskostnaden om året, säger Hanna Nyberg, företagsrådgivare på Rådgivarna i Sjuhärad.
Bättre kalkyl
Lönsamheten ligger främst i att ersätta köpt el, inte i att sälja. Den som kan ta tillvara värmen får en bättre kalkyl. Rötresten minskar även behovet av mineralgödsel. Gödselgasstödet hos Energimyndigheten kan i dag stå för 30–40 procent av intäkterna. Samtidigt kan mycket förändras över tid.
– Hur ser det ut inom 20–30 år, kommer el och kvävepriserna att gå upp eller ner, kommer gödselgasstödet finnas kvar? Eller är det då vi äntligen hittat former för att sälja värmeenergi? Gör olika framtidsscenarier och ta gärna hjälp – vrid och vänd på siffrorna, säger Hanna Nyberg.
Tydliga avtal
Samarbeten om biogas blir allt vanligare. Potentialen är stor men kräver mer avancerade tillstånd, högre kostnader och mer komplex logistik.
– Som i all samverkan gäller det att man tar reda på förutsättningarna noga och skriver tydliga avtal, säger Erland Hedin.
Stå emot svängningar
En biogasanläggning tar ofta tid att räkna hem, men kan göra gården mer motståndskraftig mot energimarknadens svängningar och stärka klimatprofilen.
– Den som satsar på biogas behöver göra det både med siffrorna och med övertygelsen att det är rätt sak för framtiden, säger Hanna Nyberg.
Regler för biogas
- Se till att du har rätt tillstånd. En biogasanläggning kan vara anmälnings eller tillståndspliktig beroende på storlek och vilken råvara som används. I Sverige regleras detta av miljöbalken och miljöprövningsförordningen.
- Om anläggningen producerar mer än 3 000 megawattimmar biogas per år, cirka 20 000 ton flytgödsel, krävs tillstånd. Miljörådgivare kan hjälpa dig med anmälan, tillståndsansökan och framtagande av miljökonsekvensbeskrivning (MKB).
Text: Ebba Arnborg
Foto: Camilla Olsson