Köttrassemin ger små skillnader i mjölkavkastning

En studie baserad på kontrolldata från 1997-2020 visar en lägre avkastning på kor som seminerats med köttras. Men användningen av köttrassemin har förändrats. En uppföljande studie med nya data efterfrågas därför.

Text Lisbeth Karlsson
Foto Ann Christin Olsson

Användningen av köttrassemin har ökat kraftigt inom mjölkproduktionen de senaste fem-sex åren. Andelen Y-vik, doser från köttraser som är könssorterade för att öka sannolikheten för en korsningstjurkalv, har ökat från 11 procent 2021 till dagens 26 procent. Andelen ökar dessutom fortfarande. I vissa mjölkproducerande besättningar är användningen av köttrassemin (både konventionella doser och könssorterade doser) så hög som 50–60 procent.

– I dag ligger vi på 26 procent köttrassemin inom Växa så en väldigt stor del av doserna används på bra brukskor som semineras med köttras år efter år, säger Thure Bjerketorp, operativ chef avel inom Växa.

Omdiskuterade resultat

En svensk studie som undersökt hur köttrassemin påverkar mjölkkons laktation efter kalvningen har dock blivit omdiskuterad bland djurägare och avelsrådgivare. I studien har forskargruppen fokuserat på mjölkkors mjölkavkastning, fruktsamhet och överlevnad efter att ha fött en köttraskorsningskalv och jämfört detta med kor som fött renrasiga mjölkraskalvar.

De kokontrolldata som använts i studien omfattar 587 288 kalvningar som registrerats 1997 – 2020 hos SRB och holstein i sin första eller andra laktation. Tolv procent av kalvarna var korsningar mjölkras-köttras. Köttrasfäderna var av både tyngre och lättare raser.

Omtag i forskningen

Erling Strandberg, en av forskarna bakom den svenska studien, skulle vilja göra ett omtag där data från de senaste fem-sex åren ingår i stället. Användningen av köttras är betydlig högre idag än för den tid som studien omfattar. Djurägarnas strategi kring köttrassemin har dessutom förändrats, till att i högre grad skapa ett mervärde i den födda köttraskalven.

– När det tillkommit några års data då användningen av köttrassemin har varit betydligt högre skulle man kunna undersöka om resultaten har ändrat sig. Då lär inte risken vara lika stor att alla kor som är seminerade med köttras ska slås ut, säger Erling Strandberg.

Thure Bjerketorp instämmer i att en ny studie med resultat från de senaste åren skulle vara positiv.

–Jag skulle gärna se en ny studie för vi har sedan 2020 ändrat beteende väldigt mycket. Vi använder inte köttrassemin på slaktkor på samma sätt som under de år som studien omfattar. Vi använder köttrassemin på de kor som vi vill ha kvar och mjölka minst ett år till, säger Thure Bjerketorp.

Han pekar även på att övergången till NBDI (Nordic Beef x Dairy Index) har lett till bra kalvningsresultat för de köttrastjurar som används för seminering av mjölkkor.

–I procent svåra kalvningar eller procent dödfödda så finns det köttrastjurar som har bättre resultat än vad en renrasig mjölkrastjur har, säger Thure Bjerketorp.

Resultaten från den aktuella studien visade generellt att avkastningen var lägre i den följande laktationen när mjölkkon seminerats med köttras jämfört med kalvningar av renrasiga mjölkrasdjur. Störst var effekten på den sammanlagda livstidsavkastningen och i senare laktationer. Effekten var lägre för tidig avkastning och produktion i första laktationen.

Till exempel, i andra laktation var den sammanlagda livstidsavkastningen till och med 75 dagar för en SRB som seminerats med lätt köttras 250 kilo lägre än en motsvarande renrasig kalvning för SRB. Men 305- och 75-dagars mjölkavkastning endast var ungefär 21 respektive 11 kilo lägre.

Utslagning påverkar

– Man ser en stor effekt av överlevnad på mjölkavkastningen. Om korna till stor andel slås ut blir den tid som de producerar mjölk kortare. Då blir den totala, ihopslagna mjölkmängden mindre, säger Erling Strandberg, en av forskarna bakom studien.

Störst effekt såg man på den sammanlagda fettavkastningen i andra laktation för SRB som seminerats med lätt köttras, där korna producerade 13,7 kilo mindre fett.

Det fanns också en tendens till att avkastningsminskningen var större för SRB som seminerats med köttras än holstein som seminerats med köttras. Liknande resultat har visats i en irländsk studie.

Hos de fruktsamhetsegenskaper som undersöktes i studien var skillnaderna mellan köttraskorsningar och renrasig mjölkras inte statistiskt säkra.

Många bakomliggande orsaker

Alla kor som seminerats med köttras hade en lägre överlevnad till nästa laktation och de flesta hade även kortare laktationslängd. Forskarna drar slutsatsen att det finns flera orsaker till att korna har lägre avkastning då de seminerats med köttras jämfört med mjölkrassemin, men en förklaring kan vara att kor som seminerats med köttras kan vara de med låg avkastning i föregående laktation. Där förväntas att kon får en lägre avkastning än genomsnittet i besättningen oavsett om kalven är renrasig eller en korsning. Eftersom kor som seminerades med köttras hade lägre överlevnad till nästa laktation och kortare laktation är det förmodligen så att djurägaren tidigt bestämt sig för att slå ut henne.

– Om man vill se en mer biologisk effekt som inte är styrd av lantbrukarens beslut är det bättre att titta på 75-dagars avkastning eller 305-dagars avkastning för att se en eventuell biologisk effekt. Då är vi inte alls uppe i den storleksordningen på effekter om det är på totalavkastning, säger Erling Strandberg.

Lönsamt med köttras

Thure Bjerketorp menar att det är lönsamt att seminera med köttras, även om mjölkavkastningen påverkas något. Med köttrastillägg och en lite tyngre kalv kan en köttraskorsning inbringa runt 600–700 kronor extra.

– Om du föder upp kalven själv har du ungefär 4 000 kronor extra netto för en sådan kalv än för en renrasig holsteintjur, när man räknar in till exempel foderkostnader och uppfödningstid, säger Thure Bjerketorp.