Med hjälp av 3D-kameror och AI (artificiell intelligens) registrerar Cfit-anläggningen på Kalset Mjölk i Skeppshult sedan ett år tillbaka hur mycket foder varje individuell ko äter per dag. Man jämför foderintaget med kons mjölkavkastning och använder sedan för att beräkna kons fodereffektivitet, vilket ingår i avelsvärdet sparat foder. Det avelsvärdet införde vi in i NTM för alla de tre stora mjölkraserna – holstein, SRB och jersey – år 2020.
Danmark först ut
I Danmark finns i dag ett trettiotal Cfit-anläggningar. Kalset Mjölk var den första svenska gården som installerade Cfit under 2024. Under vintern ska man installera ytterligare en anläggning på en mjölkgård i Sverige. I Finland finns det två anläggningar.
Kalset Mjölk med sin blandade besättning var inte förstahandsvalet när man skulle välja en svensk gård. Eftersom de danska anläggningarna främst finns i holsteinbesättningar så sökte man i första hand en ren SRB-gård med rätt förutsättningar, till exempel ett körbart foderbord och inte alltför många utfodringar per dag. Ett krav är också att besättningen är med i Kokontrollen, eftersom foderuppgifterna matchas mot validerade kokontrolldata.
Extraarbete skrämde inte
Att ha en Cfit-anläggning innebär dessutom lite extra arbete, bland annat att hålla alla kameror rena.
– Vi funderade ett tag över allt detta, men sedan är vi lite för nyfikna på det här stället och vi har anställda som är väldigt intresserade, säger Anna Samuelsson som äger och driver Kalset Mjölk tillsammans med sin man Hans Samuelsson.
De insåg att Cfit kunde ge dem mer diskussions och beslutsunderlag i gårdens avelsarbete och kring lönsamhet, produktionseffektivitet och i helhetsbilden av djuren. De hade dessutom nyligen installerat robotar i ladugården så både djur och människor var vana vid byggkaos med lyftkranar och installatörer.
– Det var ganska många faktorer som gjorde att vi bestämde oss för att tacka ja, säger Anna Samuelsson.