Mejerihanteringen revolutionerades av separatorerna. En annan innovation var pastöriseringen. Den medförde att mjölken, som kalllades ”det vita giftet” på grund av sin förmåga att överföra tuberkulos och andra bakteriesjukdomar, blev ofarlig att dricka.
Bilden av mjölk vändes. I början av 1900-talet kom nya rön om vitaminers, mineralers och proteiners betydelse för kroppen. Det ledde till att mjölken började ses som ett effektivt och billigt sätt att förbättra den ofta undernärda arbetarklassens hälsa. Allra nyttigast var mjölk för barn.
Mjölkdropparna
De svenska barnavårdscentralerna uppstod ur de så kallade Mjölkdropparna, en rörelse som kom till Sverige i slutet av 1800-talet från Frankrike. Verksamheten gav råd och hjälp till fattiga mödrar med uppfödningen av deras spädbarn.
Övertygelsen om mjölkens förträfflighet spreds via föreningen Mjölkpropagandan som bildades 1923, då under namnet Svenska mjölkintressenters upplysningsförening. År 1930 bytte den namn till Mjölkpropagandan och var lobbyorganisation för svenska mejerier. Syftet var att få svenskarna att dricka mer mjölk och mindre av andra drycker som till exempel kaffe och alkohol.
Livsmedelsbrist
I mellankrigstiden blev folkförsörjningen en central fråga. Beredskapen hade varit dålig under första världskriget och det uppstod livsmedelsbrist och hungeruppror på flera håll.
Svenska Mejeriernas riksförening, SMR, grundades 1932 (i dag heter branschorganisationen Svensk Mjölk). Målet då var att få till en prisreglering för att hantera den livsmedelskris som rådde både i Sverige och globalt och som fick smörpriset att sjunka som en sten.
Regleringar
På 1930-talet drogs därför riktlinjerna upp för en reglerad jordbrukspolitik och som skyddade den inhemska produktionen. Bondeförbundet ville ha bättre priser för bönderna medan socialdemokraterna ansåg att mjölken kunde öka folkhälsan, framför allt hos arbetarbefolkningen. Den reglerade jordbrukspolitiken resulterade i att Sverige kunde klara livsmedelsförsörjningen under andra världskriget.
Mjölkpropagandan riktade sig till både mjölkbönder och allmänhet – inte minst skolor – och gav ut tryckt material som affischer och broschyrer, arrangerade särskilda mjölkdagar med pristävlingar. Myndigheter och hushållningssällskap engagerades som även gav Mjölkpropagandan finansiellt stöd.
Ny identitet
Mjölkens popularitet under mellankrigstiden berodde till stor del på att mjölken tillskrevs egenskaper som även kännetecknade moderna framsteg.
Mjölken ansågs kunna göra befolkningen starkare och friskare och skapa en ny nationell identitet. Den serverades gratis i en demokratisk folkskola som var öppen för alla. På så sätt blev mjölken sinnebilden av Välfärdssveriges framväxt under mellankrigstiden och fram till 1970-talets slut.
Minskad betydelse
Successivt kom mjölkens betydelse att omvärderas och konsumtionen minskade. För att bromsa nedgången lanserade Svensk Mjölk ”Beigeprojektet” i slutet av 1990-talet för att få svensken att ta till sig nya kaffevanor och börja dricka kaffe latte – kaffe med mjölk.
Tio år tidigare drog Arla igång en kampanj för Café au lait och fotomodellen Emma Sjöberg uppmanade via reklamtavlor svenskarna att dricka minimjölk för starkare ben.
Mjölkpropagandans uppgift som lobbyorganisation togs över av Mjölkfrämjandet som i dag ingår i Svensk Mjölk.
Källor: Matkult.se, Svensk Mjölk och Forskning och framsteg