Genom att intervjua fem mjölkproducenter i Mälardalen har Henrik Beckman och Jonathan Sundberg i sitt examensarbete från SLU undersökt hur företagarna resonerar om att äga sina egna vallmaskiner i förhållande till att hyra in maskiner och tjänster.
Egna maskiner gör det möjligt att kunna skörda vid exakt rätt tillfälle, men det binder samtidigt mycket kapital. Samtidigt finns faktorer som tillgänglig personal, arrondering och transportsträckor att ta hänsyn till och alla mjölkföretag har olika förutsättningar, konstaterar Henrik Beckman och Jonathan Sundberg.
– Ytterligare en stor fördel med att äga egna maskiner är att man troligtvis då har personal på årsbasis vilket kan underlätta under andra arbetsmoment. Men det beror på var i landet man är någonstans och tillgången till maskinstationer, säger Jonathan Sundberg.
LÄS MER: Skanner ger foderanalys direkt på gården
Läglighetsprincipen är viktig
Men läglighetsprincipen är viktig att ta hänsyn till: Att kunna skörda vid exakt rätt tillfälle för att få rätt kvalitet. Ett grovfoder med lägre kvalitet kan inte kompenseras med en högre kraftfodergiva. Sämre grovfoderkvalitet ger en lägre mjölkavkastning samtidigt som ökat inköp av kraftfoder även påverkar ekonomin i negativ riktning.
Men att äga sin egen maskinpark ökar också räntekostnaden och bidrar till en ekonomisk risk. Författarna tar som exempel att det finns forskning som pekar på att genom att hyra in tjänster och ha hjälp av maskinsamarbeten kan ett mjölkföretags totala kostnader minska med upp till 12 procent.
– Hela vallkedjan är så många olika maskiner och kapitalkostnaden blir hög i förhållande till hur mycket de används. Hyr du in betalar du bara för tiden som maskinen körs, säger Henrik Beckman.
Kan skörda på åtta timmar
Han tar som exempel att en maskinstation med effektiva maskiner kan slå en hel förstaskörd på åtta timmar. Visserligen kanske det kostar 2 000 kronor per timme, men i förhållande till att köpa alla maskinerna själv kanske det ändå blir mest ekonomiskt.
Fyra av fem mjölkföretagare i uppsatsen ägde en del eller alla sina vallmaskiner. En hyrde in allt. Alla gårdar hade en besättning på 130–400 årskor. Om mjölkföretagarna hade räknat på vad som lönade sig mest för dem, att hyra eller att äga sina maskiner hade inte Henrik Beckman och Jonathan Sundberg diskuterat med dem.
– Allt går att räkna på, men det är av största vikt att man ser till vilka förutsättningar man har och inte bara använder en glädjekalkyl som baseras på lantbrukarens intresse, säger Henrik Beckman.
Har kontroll genom att deläga
Han tar som exempel att tre av mjölkproducenterna var delägare i en exakthack, en dyr investering för ett medelstort lantbruk. Men genom att deläga den delen av kedjan gick det att ha viss kontroll över skörden.
Att samäga maskiner tillsammans med andra lantbrukare bidrar också till en viss risk för konflikter. I examensarbetet ägde två av mjölkföretagarna maskiner ihop och hade hittat en lösning som de ansåg fungerade.
– Ena året körde de först till den andra och tvärtom. De bodde en bit ifrån varandra så grödorna brukar inte heller bli färdiga samtidigt. De som samägde verkade lösningsorienterade och skulle det bli en förändring så skulle de lösa det efterhand, säger Jonathan Sundberg.
Vågar investera för att ha kontroll
I uppsatsen menar Henrik Beckman och Jonathan Sundberg att lantbrukare generellt tycks ha ändrat strategi de senaste åren när det gäller inköp av maskiner. Under 2018–2021 har exempelvis inköpen för vändare och strängläggare minskat med 22 procent. Det kan innebära att företagen ser fördelar med att inte binda sitt kapital lika mycket i förhållande till tillväxt, enligt författarna.
– Antalet maskiner minskar men pengavolymen i marknaden är fortfarande lika hög. Större mjölkgårdar vågar investera mer i exakthackar för att ha kontroll medan mindre lantbruk avstår från att investera och hyr in i stället, säger Henrik Beckman, som också har erfarenhet som maskinsäljare inom lantbruket.
Om man står inför valet att köpa eller hyra in vallmaskiner – vad ska man tänka på då?
– Sondera terrängen med maskinstationer. Lejer man in bara för enstaka uppgifter så kanske inte maskinstationen prioriterar en så högt, jämfört med om man anlitar för uppgifter. Köper man vallmaskiner ska man ha jobb även övriga timmar på året, säger Jonathan Sundberg.
– Gå till dig själv och titta på hur verksamheten ser ut: Storlek, utrymme för att anställa, utrymme i ens egen arbetstid, synergieffekter. Sätt hårda värden mot varandra. Tala öppet med maskinstationen och säg: ”Kan ni komma inom tre dagar? Då kommer jag att anlita er återkommande följande år”. Väljer man att investera och få bättre grovfoder kanske man inte ska mäta sitt timpris med maskinstationen, säger Henrik Beckman.
LÄS MER: Här hittar du hela valltemat i Husdjur nr 5 2025 (så loggar du in i e-tidningen)