Anton de Jong, doktorand i parasitologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, genomför just nu en nationell enkät till lantbrukare med nötkreatur om hur de arbetar med avmaskningsmedel och erfarenheter de har av lungmask och mag-tarmmaskar.
Varför då?
– I andra länder har man sett tecken på resistensutveckling för parasiter hos nötkreatur. På fårsidan i Sverige är det stora problem så vi är oroliga att det ska ske på nötsidan.
Varför är det viktigt att ta reda på det?
– När det har uppstått resistens så blir man inte av med det och då har man problem med produktionsförluster och att djuren mår dåligt. Vi vill hjälpa lantbrukare att använda avmaskningsmedel på ett effektivt sätt.
Hur vanligt är det att lantbrukare använder avmaskningsmedel på nötkreatur?
– Det är relativt vanligt, ofta i förebyggande syfte och rutinmässigt. Men man använder sällan träckprov för vägledning, utan avmaskar hela grupper vilket kan vara dåligt ur resistenssynpunkt.
Hur ska man göra?
– Tar man träckprover från några individer i en grupp så får man en grund. Då får man veta hur mycket parasiter som finns på ett bete och för nästkommande år. Många som köper in nya djur tar inte tillräcklig hänsyn till parasiter, det är få som tar träckprov och avmaskar och då finns risk att man får med parasiter.
När ska man ta träckprov?
– Fyra-sex veckor efter betessläpp på permanenta beten. Då hinner djuren äta parasiterna som utvecklas till vuxna maskar och lägger ägg och då ser man ägg i träckprovet. Ser man att djuren mår dåligt eller har dålig tillväxt ska man också ta prov. Vi har sett att många avmaskar tidigt, innan bete och efter installning. Gör man det för tidigt finns inga parasiter, gör man det för sent är skadan redan skedd.