Peter Kullgren slår sig ner i intervjusoffan på landsbygds- och infrastrukturdepartementet i centrala Stockholm. I knät har han papper som han kikar ner i när han får frågor om vad han och regeringen har uträttat för lantbruket under den här mandatperioden. Snart är det riksdagsval. Frågan är hur han tycker att mandatperioden har gått hittills.
– Ganska bra faktiskt. Ser man på alla de utredningar vi har gjort så är vi ju i leveransfasen på flera delar nu. En hel del har redan verkställts, säger han.
Branschen vill ha flexibilitet
När intervjun görs har Peter Kullgren hittills tillsatt 19 utredningar, enligt Regeringskansliet. En av de större utredningarna var Konkurrenskraftutredningen där utredaren kom fram till att mjölkkor i lösdrift bör bli undantagna från beteskravet. Men det fick inte Peter Kullgren igenom politiskt.
I stället blev det ett betesstöd. Sedan dess har mjölkbranschen drivit på för förändrade föreskrifter. Förslagen handlar bland annat om 60 dagars betesdrift i hela landet, öppen dörr där korna själva kan välja när de går ut, höjd ålder för kvigor på bete till tolv månader och villkorad innevistelse. Flexibilitet i beteslagen om 60-dagars betesdrift säger Peter Kullgren att han också har haft tankar på.
– Är det rimligt att man har olika tid i olika delar av landet? Det är väldigt svårt att se att någon skulle av något skäl vara emot, om man inte bara blir väldigt politisk. Om kon själv väljer när den är inne eller ute – jag har väldigt svårt att se varför det inte skulle kunna gå att lösa.
Öppnar du för att förändra föreskrifterna?
– Ja, jag tycker det. Kristdemokraterna tycker det och vi arbetar för att det ska bli så. Men det är inte samma sak som att det kommer att bli så.
Arbetar inte med översyn
Husdjur har tidigare berättat att Jordbruksverkets generaldirektör Anna Olofsson tog upp frågan om förändrade föreskrifter på Svensk Mjölks stämma. Senare förtydligade hon i ett mejl till Husdjur att myndigheten just nu inte arbetar med någon översyn av föreskrifterna.
– Jag arbetar för att vi ska ge ett uppdrag till Jordbruksverket att de ska se över de här delarna, säger Peter Kullgren.
Kan du tänka dig att gå med på branschens alla krav om en flexiblare beteslag?
– Jag har inte satt mig in i precis alla delar. Jag har inga problem med att se till att jobba så hårt som möjligt för att öka flexibiliteten. Men jag är politiker och jag kan ju också konstatera vilket politiskt stöd det finns här. Så beroende på hur debatten kring en ökad flexibilitet tar sig tror jag kommer att avgöra möjligheterna för vilka förenklingar som går att genomföra.
Under mandatperioden har regeringen talat mycket om regelförenklingar och bland annat tillsatt ett implementeringsråd. Bland alla utredningar som Peter Kullgren har tillsatt säger han att när det handlar om regelförenklingar blir det lätt ”fluffigt”.
– Det är få gånger jag får tillbaka att den här regeln kan tas bort för att den påverkar inte. Ska man vara kritisk så är det väl på regelsidan i vissa av utredningarna där det blir lite okonkret.
Öppnar för att se över lag
Pandemin, krig och andra kriser har präglat de senaste åren. Beredskapen har hamnat högt upp på agendan. Vid samma tid som intervjun har det precis blivit klart att lantbruket får ett efterlängtat krispaket på drygt 1,6 miljarder kronor riktat till växtodlarna.
Peter Kullgren lyfter gärna fram regeringens åtgärder under mandatperioden. Han nämner bland annat höjt Norrlandsstöd, sänkt dieselskatt och betesstöd. Han återkommer också till att det behövs fler regelförändringar. Under våren har fall med lantbrukare som måste fråga närmare 200 grannar om tillåtelse att sprida gödsel fått uppmärksamhet.
– Jag utesluter ju inte att i framtiden och i grunden se över miljöbalken. Vi har en livsmedelsstrategi, främjande uppdrag i regleringsbrev och instruktioner till allt och alla. Med väldigt tydlig riktning tycker jag. Men om den styrningen inte räcker då måste vi se över lagtext och då är det miljöbalken, säger han.