För att maximera andelen köttrassemin i mjölkbesättningarna behöver strategin kombineras med könssorterade kvigdoser av mjölkras för att få fram rekryteringsdjur.
– 60 procent köttrassemin i mjölkbesättningar är fullt möjligt, menar Johanna Bengtsson, produktansvarig kött avel på Växa.
För att ytterligare optimera strategin används könssorterade Y-doser av köttras. De könssorterade doserna ger till 90 procent önskat kön på kalven. Dräktighetsresultatet är numera nästan lika bra som med konventionella doser. Köttdoser påverkar dessutom dräktigheten positivt.
En ökad andel köttrassemin kan ge en ökad total köttproduktion genom en högre slaktvikt. Det kan totalt öka slaktvikten med 14 procent, motsvarande 22 600 djur.
Kan få fram 10 000 ton mer nötkött
Till det skulle den totala slaktade vikten också kunna ökas genom slutgödning av mjölkkor. Om mjölkkornas slaktvikt ökar från 320 till 350 kilo skulle det bidra med ytterligare 2 600 ton slaktad vikt, motsvarande 7 700 djur à 340 kilo.
– Med 60 procent köttrassemin, maxad andel könssorterade doser och slutgödning av mjölkkor skulle det gå att få fram en ökad slaktvikt på 10 300 ton vilket motsvarar 30 300 djur, säger Johanna Bengtsson.
Enligt Jordbruksverket minskade slakten av nötkreatur med 8 procent under 2025 och landade på 128 100 ton slaktad vikt. Minskningen var 11 410 ton. Det betyder att en stor del av detta då kan täckas upp genom att använda köttrasdoser i mjölkbesättningarna samt slutgöda mjölkkorna.
Mjölkbesättningen tjänar på köttraskorsningen genom köttrastillägg och en tyngre kalv, medan den kalvköpande besättningen tjänar på ökad tillväxt, bättre foderomvandling och högre slaktvikt.
Mer info: 10 000 ton mer nötkött på befintliga stallplatser | Växa