Han ser stor potential i liten ras

En liten ko med stor personlighet har vunnit Dan Dotes hjärta. De är sociala djur som hävdar sin plats i lagården. Möt Dan Dotes, ordförande i Sveriges jerseyförening och mjölkbonde på Gannor gård på Gotland.

Text, Foto Ann Christin Olsson

Intervjuserie: Min koras

Alla koraser har sina speciella egenskaper – och människor som brinner för att bevara och utveckla dessa.

Under 2021 publicerade Husdjur längre intervjuer med ordförandena för rasföreningarna för holstein, SRB, jersey och svensk fjällras.

Nu publicerar vi artiklarna i sin helhet på webben. Den här gången är det Dan Dotes, ordförande i Sveriges jerseyförening.

Tidigare artiklar:

Dan Dotes lyser upp när han pratar om rasen, en gammal skeppsko med anor från Jersey i Engelska kanalen.

– Jersey är djur man trivs att jobba ihop med.

Sveriges jerseyförening firar 70 år men de första korna kom till Bohuslän i Sverige redan 1890.

– Då var det lite av en fattigmansko, säger Dan Dotes. Det är en mindre ko som inte äter så mycket, men som producerar mer jämfört med vad hon äter.

När rasen togs in i större utsträckning på 1930 och 40-talet var det dock godsägare som såg ekonomi i den feta mjölken. Ett av rasens signum är de höga halterna av fett och protein.

Dan Dotes är förvånad över att rasen inte är större i Sverige med tanke på fördelarna med en liten, klimatsmart ko. Globalt är det den näst vanligaste rasen och i vårt grannland Danmark är andelen jersey cirka 15 procent, jämfört med knappt en procent i Sverige. Kanske för att jersey i Danmark ligger i topp vid ekonomiska jämförelser av de olika raserna.

Kontrollåret 2020/21 fanns 1 740 jerseykor i kontrollen, en nivå som legat stabilt de senaste åren. Längre tillbaka har antalet varit det dubbla. Rasen tappade när halterna av fett och protein gav sämre betalt än i dag. Nu upplever Dan Dotes att intresset för rasen vuxit, även om det inte syns i statistiken. Andelen jerseykor i den egna besättningen har inte ökat, utan ligger kvar på en tredjedel.

– Jag skulle gärna ha fler, men när någon frågar om de kan få köpa en jerseykviga så har jag haft svårt att säga nej.

Även om det inte finns så många renrasiga jerseybesättningar i Sverige, några av de kända har slutat med mjölkproduktion, finns det många blandbesättningar eller gårdar som har ett par jerseykor.

Gotlands jerseyförening fyller 55 år i år, något som Dan Dotes far Stig Dotes var med och drog i gång 1966. Dan Dotes har, förutom ordförande i Gotlands jerseyförening, varit ordförande i Sveriges jerseyförening sedan 2013.

– Det har varit lätt att vara ordförande, det är bra medlemmar.

Dan Dotes beskriver sig inte som jätteintresserad av avel längre. Men det finns andra i föreningen som driver de frågorna. När han var yngre hade han bättre koll på tjurarna. I dag är det också svårare att hinna hänga med då tjurarna byts ut oftare. – Det är både på gott och ont. Han genomtestar själv alla kvigkalvar och tycker att han har nytta av informationen, här ligger rasen långt framme.

Juver och kropp var jerseykornas svaga sidor för 30–40 år sedan, men med ett amerikanskt inslag tycker han att korna fått bättre juver och överlinje. Det finns de som avlar för en större jerseyko, men han och jerseyföreningen vill behålla storleken.

– Vi vill ha en fodereffektiv ko.

I Dan Dotes besättning är jerseykorna en förebild i avelsarbetet med holsteinkorna.

– De ska se ut som en jersey, fast större.

Avelsmålet i besättningen är hållbara kor med bra fruktsamhet och fina juver som inte är framtunga och inte har för små spenar. En rådgivare gör semineringsplan och exteriörbedömer alla första och tredjekalvare och stambokför djuren.

Indexen ligger till grund i avelsplanen, men han kan rekrytera efter en ko som han tycker om även om hon har låga värden.

– Den bästa kon, är den du inte vet om att du har. Den som bara finns och funkar och som märks först vid kalvningen.

Dan Dotes tycker att det är roligt att ställa ut, något han saknat under pandemin. Men varje gång han har varit på utställning tänker han: ”Vad gör jag här?”, då det är så mycket arbete. Mest framstående i besättningen är Vally-familjen, 462 Vally var modell till jerseyföreningens logga. Tyvärr har han bara en dotterdotter kvar.

Huvuddelen av semintjurarna som används till jerseykorna på Gannor gård är från Danmark, Sverige och Finland, spetsat med tio procent amerikanskt.

– När det släpps nya tjurar i Danmark tar det två till tre veckor innan doserna får användas här och då hinner de tjurarna få intressanta avkommor i Danmark först. Det är lite trist för de allra mest avelsintresserade.

Jerseykorna har i snitt avkastat 7 413 kilo mjölk med 5,86 procent fett och 4,18 procent protein vilket blir 9 542 kilo ECM.

I den egna besättningen har Dan Dotes mer ECM, trots att produktionen är ekologisk, men lägre halter. Det är svårt att få in tillräckligt med fett i en ekofoderstat och han har försökt få hjälp av rådgivare, men inga råd har gett högre halter.

Det är jerseykorna som bestämmer i besättningen.

Korna får en mix på foderbordet och en lockgiva i roboten. Vid Husdjurs besök i början på september ska tredjeskörden av vall dra i gång på eftermiddagen. Ett orosmoln är att det inköpta kraftfodret blivit dyrt i höst, samtidigt som mjölkpriset gick ner tio öre i september.

– Man måste börja värna mer om bonden, säger Dan Dotes.

Fodereffektivitet är dock en av rasens fördelar, de är mer effektiva än holstein när produktionen sätts i relation till kroppsvikten. Det gör dem klimatsmarta och det är något som kan bli en framgångsfaktor för rasen.

Vad man ska göra med tjurkalven har varit en av rasens utmaningar. Att det numera går att kombinera könssorterade doser för att få rekryteringsdjur med köttrasdoser, har löst ett etiskt dilemma och är något Dan Dotes tillämpar också i den egna besättningen.

Han använder highland till jerseykorna och limousin till holstein. Korsningskalvarna med highland säljs till en gård i Uppland som satsat på naturbete och köttlådor med kvalitetskött. En jerseyko betalas sämre till slakt, men han tycker att rasen inte uppmärksammas tillräckligt för köttkvaliteteten, de ligger bra till när det gäller marmorering.

– När vi ska slakta själva tar vi alltid jersey, säger Dan Dotes.

För ekologiska besättningar blir det förbjudet att avhorna från årsskiftet. Det går att söka dispens, men det blir ytterligare ett regelkrångel. Det finns några pollade tjurar, men det gäller att inte tappa i andra egenskaper.

Kalvningsförlamning har varit ett problem i rasen. I den egna besättningen tycker Dan Dotes att det fungerar bra sedan de börjat använda ett nytt sinmineral.

– I övrigt håller de sig friska med bra ben och klövar.

Längre tillbaka förekom det missbildningar på kvigornas könsorgan, men det har man kommit till rätta med.

Det är tio år sedan lösdriften togs i drift och Dan Dotes märker att korna trivs bättre. Eftersom han har både holstein och jersey är liggbåsen anpassade efter stora kor. Efter de första årens ökning av antalet kor, har han behövt gallra bland dem och kan börja jobba för mer hållbara kor.

Pratar man om jerseykor kommer alltid lynnet upp.

– En del säger att de är envisa, men de är smarta. En jerseyko ifrågasätter och behöver motiveras, säger Dan Dotes.

Trots att de är betydligt mindre än holsteinkorna är det de som bestämmer i ladugården.

– Är det någon som hittar på något bus är det en jersey.

Jerseykornas stora personlighet är det som fick Dan Dotes att fastna för rasen.

Han tar ett exempel. Där korna går ut från roboten finns det en dörr. Det tog några dagar, sedan hade en jersey lärt sig öppna handtaget. Dan Dotes vände handtaget, men efter ett par dagar hade hon listat ut det. Nu är det en dörrknopp i stället och den kan de inte öppna.

Dan Dotes tog över gården 1993 och har börjat bli sliten i kroppen. Inget av de två barnen är intresserade, inte bonusbarnen heller. Men kanske bonusbarnbarnen.

– Målet är att köra på till 65 år och sedan sälja gården.

Han tycker det vore roligt om någon driver gården vidare så att han kan få gå kvar som gårdstomte på sommaren och flytta till varmare breddgrader på vintern.

Dan Dotes

Ålder: 57 år

Gård: Lau Gannor, Ljugarn, Gotland.

Besättning:

190 mjölkkor, varav 60 jersey, resten holstein.

Ekologisk. 9 216 kilo ECM, 5,2 % fett, 3,8 % protein.

Växtodling:

400 hektar åker, varav 200 slåttervall, 75 åkerbete, 75 höstsäd och 50 majs. 200 hektar naturbete.

Uppdrag: Ordförande i Sveriges jerseyförening.

Sveriges jerseyförening

Föreningen har 130 medlemmar och det finns 1 784 kor, 0,9 procent av de svenska mjölkkorna i kontroll.

Bland medlemsaktiviteterna finns årsstämma med gårdsbesök, i augusti i år i Burträsk, gårdsträffar och andra möten, livdjursförmedling, marknadsföring av rasen, utmärkelser till framstående kor och bönder.