LAHOLM. Det är precis i slutet av sommaren – eller i början av hösten – när Husdjur rullar in på stallplanen på Skråmered strax utanför Laholm på gränsen mellan Halland och Skåne. Längs vägen har vi kört mellan högväxta majsfält, redo att skördas. Att vi är på rätt väg vittnar de betande djuren i hagarna på väg mot gården om. 2011 började Skråmered sin omställning till Procross och många djur har nu de karaktäristiska vita huvudena till ett flertal kombinationer av färger och teckningar.
Korsar för bättre bruksdjur
Att gården bytte avelsstrategi beror till stor del på ladugårdsförmannen Jan Eriksson som kom till Skråmered 2010, från närbelägna Skottorp där han redan börjat gå i korsningstankar. Skråmereds ägare, Anders Nilsson, var med på noterna.
Enligt Jan Eriksson tyckte de båda att gårdens holsteinkor var för veka medan SRB-korna producerade för dåligt.
– Alla andra husdjursraser korsar ju för att få bättre bruksdjur, resonerar Jan Eriksson.
De började med att lägga på två SRB-tjurar, Gunnarstorp och Pell-Pers, på de svarta korna och upplevde direkt att fruktsamheten blev bättre. I dag finns fortfarande några renrasiga djur kvar på gården, samtidigt som de första treraskorsningarna seminerade med holstein har börjat kalva in.
– Det tar tid att se resultatet, men vi upplever en stor förbättring och allt känns mycket roligare, säger Jan Eriksson.
Nya mjölkningsorgan
En annan förändring som gjordes på Skråmered samtidigt som Jan Eriksson anställdes var att ersätta robotarna med en mjölkgrop. Det är i dag ett tandemstall, 2×7, men det finns planer på att byta till ett parallellstall. 2013 gick de över till att mjölka tre gånger per dygn. Den senaste förändringen på mjölksidan är nya mjölkorgan från brittiska ADF milking. Dessa ger spendopp precis innan avtagning och sköljer sedan sig själva innan de är redo för nästa ko. Idén kom i samband med ett brittiskt besök.
– Även om du försöker spreja spenen själv blir det inte perfekt gjort och inte i samma ögonblick som du tar av. Man lär sig av att ta emot besök också, konstaterar Jan Eriksson.
Olika grupper
På Skråmered hålls de 340 korna i flera mindre grupper. Bland annat finns en grupp förstakalvare, medan nykalvade äldre kor står i en egen grupp närmst kontoret och mjölkgropen. Varje grupp har sin egen foderstat och den rälshängda fodervagnen går omkring 36 rundor per dag.
– För korna kan det nog vara bra att vara med kompisar med samma status. Vi flyttar våra djur mellan olika grupper och det är inte optimalt. Men man får väga det mot att de får optimalt foder och att de inte får lika mycket konkurrens, säger Jan Eriksson.
Det systematiska arbetet med ständiga förbättringar på Skråmered har gett en avkastning som landat på 13 490 kilo ECM för det senaste kokontrollåret. Men Jan Eriksson tror att i ett perfekt system där allt utförs optimalt skulle korna kunna mjölka så mycket som 16 000–17 000 kilo.
Bara gröna gubbar
Skötseln av djuren avspeglar sig också i en obruten rad gröna gubbar i Signaler djurvälfärd. Och det var ett faktum som imponerade på juryn bakom Årets djurskötare, som har utsett Jan Eriksson till en mycket värdig vinnare av hedersutmärkelsen.
I ladugården arbetar förutom han själv även en djurskötare med ansvar för foderbord och kalvar, samt fyra rumänska mjölkare. Jan Eriksson leder arbetet och ansvarar för bland annat semination och avelsplaner, men har inte personalansvar.
Han trivs i rollen som anställd och har inga planer på att driva en egen gård.
– Jag är mer intresserad av djuren än hela biten kring att driva ett lantbruk.