FLOBY. Det vilar inga ledsamheter i arbetsgruppen på Sörby mjölk i Floby. I fikarummet är stämningen uppsluppen när Husdjur kommer för att dela ut priset till Årets djurskötare 2021. Nominera din kandidat till årets utmärkelse!
– Jätteroligt! Vi har ju arbetat länge inom branschen, säger Annica Andersson.
Årets djurskötare är för första gången i utmärkelsens historia en trio bestående av Annica Andersson, Lennart Johansson och Josefina Johansson. De arbetar tillsammans med mjölkdjuren på Sörby mjölk AB och är högt uppskattade av sina arbetsgivare, Börje och Maria Larsson, samt deras två söner Daniel och Fredrik, som också är delägare i företaget.
– Det är enkelt att vara chef över ett sådant här personalteam. Det är aldrig några bekymmer, säger Maria Larsson.
Hon berättar att Sörbys team även har väldigt gott rykte hos både naturbruksgymnasier och på Arbetsförmedlingen. De tar emot en hel del praktikanter och elever som de såväl arbetstränar som lär upp i yrket.
– Vi har flera gånger fått höra hur fantastiskt bra det här gänget är på att ta hand om praktikanter. Det är viktigt att vara en förebild för dem som vill arbeta inom lantbruket, men det är inte alltid så enkelt att vara handledare, säger Maria Larsson.
De tre tycker själva att det är viktigt att ta emot elever och praktikanter, både för branschens och för deras egen skull.
– De är framtiden för mjölkproduktionen, annars får vi hålla på till dess att vi går med rullator, säger Lennart Johansson.
De har flera gånger även tagit ansvar för personer som varit på gården för att arbetsträna och de arbetsleder en ung kille som med lönebidrag hjälper till på gården. Alla tre instämmer i att det är viktigt att ställa upp och ta hand om de som behöver stöd och hjälp.
– Och vi tar folk precis som de är. De får vara sig själva och vi lär dem arbetet, säger Annica Andersson.
De beskriver sig själva som väldigt olika, men de verkar vara lika på en punkt. De är öppna och berättar målande om arbetet med djuren. God kommunikation är basen för ett gott samarbete.
De arbetar i två skift under veckorna och var tredje helg tillsammans med någon ur ägarfamiljen. Vardagar börjar första skiftet vid sextiden på morgonen. Då utförs de första rutinsysslorna, till exempel att hämta kor till roboten och ge kalvar mjölk. Vid niotiden kommer de andra två och under dagen fram till klockan tre utförs alla extraarbeten där det ofta krävs att man är fler än en person, arbeten där man hjälps åt.
Trion har egentligen inga egna ansvarsområden, inte på papperet, men intresset för olika delar av produktionen har ändå gjort att ansvarsområden utkristalliserat sig. Till exempel är Annica den som är mest involverad i kalvarna medan Lennart och Josefina seminerar.
Annica Andersson har varit anställd på Sörby Mjölk i över 20 år.
– Jag började som avbytare och lärde mig yrket den vägen, berättar hon.
Lennart Johansson arbetade på försöksgården Viken i 31 år och var bland annat foderansvarig innan han för fem år sedan kom till Sörby mjölk. Även om det är Börje, Daniel eller Fredrik som blandar foder till djuren varje dag så är det Lennart som har mest koll i arbetslaget. Foderstatsberäkningarna tar dock Torbjörn Lundborg på Växa hand om.
Josefina Johansson är den som börjat senast, hon har arbetat i tre år på Sörby mjölk.
– Jag hade inte jobbat med mjölkkor tidigare, men är uppvuxen på en gård med tjurar och spannmål. Jag blir 26 år i år, men jag har nog 25 års erfarenhet, säger Josefina Johansson med ett skratt.
EN BRA OCH ÖPPEN kommunikation mellan alla medarbetare är viktig för att bygga ett bra arbetsteam. På Sörby går de tre tillsammans igenom dagens jobb efter frukosten. Under dagen stäm mer de sedan kontinuerligt av med varandra vilka arbetsuppgifter som är genomförda och resonerar om vad som finns kvar att göra och åtgärda. De har en stor tillit till varandras kompetens och att det som ska göras blir gjort.
– Vi vet att vi kan lita på varandra. Vi delar upp arbetsuppgifterna beroende på vad som behöver göras under dagen och alla gör det vi kommit överens om, säger Josefina Johansson.
När det inträffar oplanerade saker som till exempel sjukdomsfall bland korna så informeras den som ska jobba nästa pass.
– Har vi jobbat helg så ringer vi den som kommer på måndag morgon för att berätta vad som varit speciellt under helgen och vad vi har gjort åt det, säger Josefina Johansson.
Varje månad har de dessutom gemensamma, protokollförda möten där resultat från produktionen följs upp, ibland tillsammans med besättningsveterinären Jessica Olsson. Hon är gårdens Vila-veterinär och även hon engagerad i djurhälsan på gården.
DET FINNS DOKUMENTERADE rutiner och ramar för alla arbetsuppgifter i ladugården och med djuren. De behövdes på ett tydligare sätt tidigare, men med den sammansvetsade trion som nu arbetar på Sörby så finns de kvar som stöd.
– Förr hade vi även listor där vi bockade av allt som skulle göras, men nu sitter allt det där i ryggmärgen. Vi bara vet, säger Josefina Johansson.
Lösdriften på Sörby mjölk består av två delar, en äldre del byggd 1993 och utökad 2005 med liggbås där förstakalvare och små, friska kor mjölkas i två robotar med två bakgrupper.
– Vi kallar dem för obs-grupper eftersom vi har kor som behöver observeras lite extra, både nykalvade och kor som det är något speciellt med, säger Annica Andersson.
I den nyaste lösdriftsdelen från 2019 finns ytterligare två robotar för äldre, stora och friska kor samt en grupp kor med sämre juverhälsa. Även här finns två bakgrupper vid robotarna. Sist men inte minst så finns det en slaskgrupp med djur som står på utslagslistan.
SÖRBY MJÖLK ÄR med i Vila och djurhälsan är alltid i fokus. Med det nya ungdjursstallet och förbättrade råmjölksrutiner har de lyckats förbättra kalv och ungdjurshälsan i besättningen (se även Husdjur nr 6/7 2020). Juverhälsan fick sig en törn när de fick in ett dåligt parti med strömedel, men sedan det byttes ut har juverhälsan och celltalen gått åt rätt håll. Klövhälsan är också ett fokusområde och klövverkning sker var fjärde vecka.
– Då plockar vi ut kor som är 50 dagar efter kalvning samt kor som ska sinläggas, säger Börje Larsson.
I utfodringen har de sedan ungefär ett halvår börjat ge nykalvade kor flytande tillskott i roboten, ungefär ett hekto av propylenglykol eller acetona, de första 40 dagarna i laktationen.
– Det var ofta svårt att energiförsörja dem i början av laktationen, men med det här kommer de igång väldigt bra, säger Lennart Johansson.
NÅGOT ANNAT SOM är till stor fördel i utfodringen är managementssystemets idisslingsmätning. Varje morgon kollas hälsolistan i managementsystemet samtidigt som kollen av vilka kor som ska hämtas till mjölkning och vilka kor som ska semineras. I hälsolistan framgår det vilka kor som inte ätit som de ska.
– Om de inte äter så hämtar vi in dem direkt på morgonen, för är det något som gör att vi är tvungna att ringa in veterinär så är det bra om de har hämtats, säger Annica Andersson.
Idisslingsmätningen har även varit bra för att se hur kornas konsumtion förändras med väderleken. Under sommarens värmeböljor kan kornas idissling minska med flera timmar.
– Värmen är en rejäl utmaning, säger Lennart Johansson.
HJÄLPMEDLET Cow locator underlättar också morgonens arbete eftersom de kan se i sina mobiler var i stallet korna befinner sig.
– Det är bra att Börje, Daniel och Fredrik är så teknikintresserade. Tack vare det har vi många hjälpmedel som är jättebra och som hjälper oss i arbetet, säger Lennart Johansson.
Nominera dina kandidater, antingen till Årets djurskötare 2022 eller till Årets ungdomsdiplom 2022.