Harpsund. ”Hur sköter statsministern, Olof Palme, sina kor?” Så inleds reportaget i Husdjur 1971 då dåvarande chefredaktör Erland von Hofsten intervjuade gårdens inspektor Gösta Olofsson och ladugårdsförmannen Bernhard Hjortsäter.

51 år senare möter vi Harpsunds förvaltare Christoffer Antonsson samt ladugårdsförman Madelene J Kjellström i det nya mjölkstallet, som togs i bruk 2010, och har med oss samma fråga.

Fast att fråga hur Magdalena Andersson – eller den som efter valet tar över statsministerposten – sköter sina kor är inte relevant. Lantbruksdelen av Harpsund är helt skild från den politiska aktiviteten i herrgården (se faktaruta). Gården är dock det första statsministern och hennes besökare ser när de närmar sig herrgården och kvigorna betar på första parkett med utsikt mot den berömda ekan i sjön nedanför.

– Jag tycker korna har det rätt bra. De har fri tillgång till bete, koborstar och mjölkning i tre robotar, säger Madelene J Kjellström som är den som i verkligheten ansvarar för kornas skötsel.

Tre robotar

Samtidigt som lösdriftstallet togs i bruk 2010 gick Harpsund över till ekologisk produktion och minskade koantalet något. Efter att ha utökat med en tredje robot finns här nu mellan 170 och 180 mjölkande i ett stall med fyra liggbåsrader och ett foderbord. Sidorna är öppna med justerbara gardiner. Längs ena långsidan finns en gruppbox för högdräktiga kor, kalvningsboxar samt gruppboxar för kalvar.

– Det fungerar bra att ha dem där, de mår bra i det luftiga stallet. Fördelen är också att vi ofta går här, så vi ser kalvarna hela tiden, säger Madelene J Kjellström.

Vid Husdjurs besök 1971 hade den gamla ladugården nyligen byggts om och artikeln handlade om byggtekniska lösningar samt sånt som kunde ha blivit bättre. 170 centimeter långa (men redan för korta) båspallar, funderingar på att lägga in gummimattor, användandet av så kallade kodressörer och nackbommens vara eller inte vara, var sådant som togs upp.

Vad hade ni gjort annorlunda i nuvarande stall om ni hade byggt i dag?

– Jag hade velat ha ett längre och bredare foderbord med fler ätplatser, säger Madelene J Kjellström.

– Och isolerat tak, fyller Christoffer Antonsson i.

Förra sommaren sattes fläktar upp i taket för extra svalka, vilket gav effekt både på kornas mående och avkastningen. Nästa investering i stallet blir att byta ut de två äldsta robotarna. I växtodlingen finns planer på fler plansilofack, samt bevattning av framför allt beten.

Flera gårdar i driften

Harpsund drivs tillsammans med systergården Yxtaholm där det finns 100 dikor. För två år sen tillkom även arrendegården Fjällskäfte med plats för 100 djurenheter. Det har gjort det möjligt att från mjölkproduktionen behålla köttraskorsningar samt ett 30-tal stutar och föda upp till slakt istället för att sälja vidare. Till de semineringar som ska resultera i stutar används könssorterad köttrassperma under en sammanhängande period. Tjurkalvarna sparas från februari till dess att det finns 30 djur i gruppen.

– Då hinner de bli färdiga till slakt innan den tredje betesperioden, säger Christoffer Antonsson.

Totalt används cirka 30 procent köttrassperma i besättningen, samt 5–10 procent könssorterad sperma till de bästa korna. Till kvigorna används mycket köttras.

– Vi vill vänta och se vad de går för när de kalvar in, innan vi seminerar med mjölkras, säger Madelene J Kjellström.

Hon är liksom Christoffer Antonsson utbildad lantmästare, uppvuxen på mjölkgård och gör avelsplanen själv med hjälp av Genvägen. Tillsammans med två andra anställda sköter hon semineringen på gården. Doserna till SRB-korna köps från Viking genetics, medan holstein- och ayrshiredoser köps från flera olika avelsföretag.

Allt fler svarta kor

Fördelningen mellan raserna är cirka 30 procent SRB och 70 procent holstein, där andelen svarta har ökat de senaste åren. Alla första- och tredjekalvare exteriörbedöms.

Kalvningsintervallet ligger på 13 månader och inkalvningsåldern på 25 månader.

– Vi vill helst ligga på 23–24 månader, men kvigorna växer inte så bra på våra naturbeten, förklarar Madelene J Kjellström.

Christoffer Antonsson säger skämtsamt att Harpsund har Södermanlands sämsta arrondering, men att det å andra sidan passar gården ganska bra. De flesta vallarna slås tre gånger per säsong, övriga två gånger.

Tack vare dikoproduktionen på Yxtaholm samt den egna uppfödningen av ungdjur till rekrytering och slakt kan ensilaget styras till olika djurgrupper utifrån kvalitet.

Börjat med eget protein

Gården odlar också spannmål till både helsädesensilage och tröskning, och är nästan helt självförsörjande på spannmål. I år odlades även 30 hektar ärter.

– Det har fallit ut ganska bra. Det var roligt, för proteinet är dyrt, konstaterar Christoffer Antonsson.

Överlag har årets skördar blivit bra. Till skillnad från förra året då det var blött och svårt att få in förstaskörden i tid. Det ledde i sin tur till sänkt mjölkavkastning, som innan dess låg på 10 600 kilo ECM.

– Nu håller vi på och hämtar tillbaka det, säger Madelene J Kjellström.