Den här texten publicerades i sin helhet i Husdjur 9, 2021.
SÖSDALA. På Bonte Ko Holstein utanför Sösdala i Skåne odlar familjen Hogendoorn bara majs och vall för foder till gårdens 240 mjölkkor och deras rekryteringsdjur. Vallarna är ofta långliggande, i medeltal 6–7 år. Vildsvin är den stora utmaningen i växtodlingen.
– Vi har ganska stora problem med vildsvin och var tvungna att göra något, så vi testade att höstplöja. Vi har höstsått vallen i tre-fyra år, berättar Lars Hogendoorn som arbetar tillsammans med föräldrar och syskon på gården.
Testar sig fram
Första året höstsådd av vall testades såddes den i början av september. Etableringen blev ganska bra, men under vintern svämmades vallarna över.
– Vi fick så om alltihop, men vi såg att det fungerade bra med höstsådd, så vi försökte igen året därpå och det blev perfekt, säger Lars Hogendoorn.
Den sådden skedde i mitten av augusti och året därpå, tredje året med sen vallsådd, sådde de i början av augusti, direkt efter tredjeskörden. Lars Hogendoorn berättar att de plöjde upp vallen och direkt sådde med 35–40 kilo vallfröblandning (vanligtvis Mira 21) per hektar uppblandad med 20–25 procent westerwoldiskt rajgräs.
Ingen skyddsgröda
– Vi vill inte ha för hög andel eftersom konkurrensen blir tuff för den vanliga vallfröblandningen. Westerwoldiskt rajgräs etablerar sig snabbt, men fryser bort under vintern, säger Lars Hogendoorn.
De har gjort ett aktivt val att inte så in på våren med spannmål som skyddsgröda. De tycker inte om att använda helsäd i utfodringen och spannmålsodling till kärnskörd är inte optimalt i deras område. Skördarna är för låga och transporterna för långa för att ge god ekonomi.
– Det är därför vi försöker så om vallen vid olika tidpunkter. Det är absolut inte optimalt att så vall i renbestånd på våren, säger Lars Hogendoorn.
Bryter efter tredjeskörden
Vallen sås in både på våren och sensommaren, det är vildsvinens härjningar som avgör vad det blir.
När vallen ska brytas på sensommaren plöjs den upp efter tredjeskörden. Därefter tallriksharvas vändtegarna. Harvningen sköts främst med såmaskinen som är specialiserad för vallsådd och inköpt från Holland. Valet föll på en sådan eftersom familjen Hogendoorn inte odlar någon spannmål på gården. Såmaskinen kan även användas för att förbättringsså vallen på våren tack vare harvbillarna i främre delen av såmaskinen.
– Vildsvinen vill ju åt kvickroten i vallarna, men den kan man hålla undan genom att hålla en tät och fin vall. För att bli det måste den få lite stryk, då bestockar den sig bättre. Den får stryk av harvpinnarna först och därefter ringvälten. Det verkar fungera, säger Lars Hogendoorn.
Förbättringssår på våren
Eftersom de behöver köra över vallarna på våren med ringvält så passar de även på att förbättringsså med såmaskinen, som ju har en ringvält längst bak.
– Vi förbättringssår alla år, direkt på våren. Vi vågar inte chansa, för då kommer vildsvinen. Vi gör allt för att hålla dem borta, säger Lars Hogendoorn.
Förbättringssådden sker med cirka 10 kilo timotej och rajgräs per hektar. Rajgräset etablerar sig lite bättre på våren än på sensommar/höst. Timotej är ett starkt gräs som etablerar sig lätt.
Etableringen viktig
Erfarenheten av att så in vallen på sensommaren eller under tidig höst är bra, tycker Lars Hogendoorn. Det är viktigt att passa in sådden strax innan det förväntas komma regn, så att etableringen får en bra start.
– Kommer det inget regn så kan man lika gärna låta bli att så. Man ska heller inte vänta så mycket längre än till första halvan av augusti med att så vall. I fjol när vi sådde i början av augusti blev det bra, med mycket gräs, men halvvägs in i augusti fungerar det också, säger Lars Hogendoorn.
Fakta/Bonte ko holstein
Bonte Ko Holstein
Ägare: Henk Hogendoorn och Matti van Maanen.
Anställda: Barnen Lars, Bram, Annemiek och Annouk Hogendoorn.
Besättning: Besättning: 240 holstein plus rekrytering. Mjölkning i robot.
Areal: Cirka 60 hektar majs, 120 hektar vall och cirka 70 hektar bete.
