Deras mjölk är guld värd – belönas med medalj

Ånäset. Snön ligger tjock över åkrarna kring Gustafssons lantbruk i Västerbotten. I februari 1992 tog makarna Anna-Karin och Sven Gustafsson över efter hennes föräldrar. I stallet fanns då 19 kor och 4 kvigplatser. Djuren utfodrades med torrhö som togs in i foderladan och sedan kördes upp med foderhiss. På vinden fanns en upprullare och sedan puttades höet ner över foderbordet. En lucka i taket påminner fortfarande om den tiden.  

– Man hade muskler då! säger Anna-Karin Gustafsson när hon berättar om de tidiga åren som mjölkföretagare.

1998 byggde hon och Sven Gustafsson om stallet och för femton år sedan gjordes den senaste ombyggnaden. Då fick kvigorna flytta ut till den gamla korntorken precis utanför och sinkorna ta deras plats i stallet. Korntorken byggdes om till lösdrift med djupströbädd med spån. När det är dags att seminera flyttar kvigorna in i stallet igen. Ombyggnationen gav ytterligare nio platser i mjölkstallet och där har de plats för 35 uppbundna kor.  

LÄS MER: Humlefarm får guldmedalj för sin mjölk (2024)

Drev taxiverksamhet

I 33 år har makarna drivit gården och under nästan lika lång tid, 30 år, hade de också en taxiverksamhet som de köpte av Anna-Karins pappa. I den verksamheten ingick även att köra mat till äldreboenden och förskolor. Totalt var det fem taxibilar och fyra-fem anställda.

Men sedan i höstas är taxiföretaget sålt och paret tycker att yrkeslivet har blivit lite lugnare.

– Vi vilar oss ganska mycket, man behöver inte stressa längre, säger Anna-Karin Gustafsson.
– Det finns alltid jobb, men vi tar det lite lugnare, fyller Sven Gustafsson i.

För Anna-Karin och Sven Gustafsson har noggrannhet alltid varit viktigt. Celltalet ligger på 73 000 celler per milliliter och hittills har de fått ta emot två mjölkglas av Växa, som ett resultat av den goda juverhälsan hos korna. Sedan mitten av 1990-talet är de med i Kokontrollen.

– Vi har inte haft 200 000 celler per milliliter, men har vi över 100 000 så börjar vi titta efter. När vi har så låga celler så kan man skicka de som har höga celler, säger Anna-Karin Gustafsson.

Viktiga hygienrutiner

Makarna lyfter vikten av att hålla god hygien hos korna och i stallet. En ko med höga celler paddlas och mjölkas sist. Med hjälp av ett mjölkspann med endast en spenkopp, Enpetaren eller Separaten kallar de den, kan de mjölka enstaka dåliga spenar. I samband med mjölkning torkas alla kor med egna trasor, varje spene har en egen del av trasan och torrtorkningen görs med papper. Direkt efter mjölkningen, två gånger om dagen, strör de med spån hos korna och kontrollerar vattenkopparna och rengör dem vid behov.   

– Vi har varit noggranna med att rengöra spenarna så att det inte blir skitigt, hålla rena vattenkoppar, hålla rent på foderbordet och i båsen, säger Sven Gustafsson.

I början efter att de tog över gården fick de problem med Staf. aureus. Många kor blev behandlade och flera fick utgå ur besättningen.

– Jag tror att vi skickade sex-sju kor. Då hade vi 20 kor så det var en tredjedel av djuren. Det blev till att köpa in några djur för att fylla upp, säger Sven Gustafsson.

Sedan dess har de klarat sig från svårare sjukdomsutbrott och säger att det är sällan veterinären behöver komma.

Tar emot LRF Mjölks guldmedalj

Noggrannheten har gjort att de får ta emot LRF Mjölks guldmedalj, för att ha levererat prickfri mjölk under minst 23 år, från kungen. När vi gör intervjun är det några veckor kvar till utdelningen på slottet. De har inte tänkt på utdelningen särskilt mycket, säger det.

– Vi får ta det som det kommer, vi är inte nervösa, säger Anna-Karin Gustafsson.

Under årens lopp har de kunnat köpa till några fastigheter runt gården, varefter de har blivit till salu. Det gör att de alla i familjen bor nära och när Husdjur är på besök är dottern Jessica Gustafsson och barnbarnet Johnny med. Hon arbetar 80 procent på gården, sköter seminering och administrationen. Det gör att Sven och Anna-Karin Gustafsson en helg i månaden kan vara lediga och då försöker de åka till stugan utanför Kiruna.

– Vi har sagt att en helg i månaden är vi lediga och åker dit, säger Anna-Karin Gustafsson.

Jobbigt med byråkratin

Under sina drygt 30 år som lantbrukare har de varit med om många förändringar. En av de svåraste utmaningarna tycker makarna är byråkratin och reglerna som det för med sig. De skulle gärna se att en myndighet utför kontroller åt övriga, så att inte länsstyrelsen, Jordbruksverket, kommunen och mejeriet kommer efter varandra.

– Dessa papper! Nu är det klimatregler och man vill ha så mycket betalt som möjligt så det är bara att göra, säger Anna-Karin Gustafsson.

– Det tar sådan tid. Men Klimatkollen ger ett halvt öre per kilo, det blir 15 000 kronor per år för oss, säger Sven Gustafsson.

Men de räds inte förändringar. När deras foderrådgivare slutade för cirka fem år sedan tog Anna-Karin Gustafsson kontakt med en granne som har mjölkgård för att höra hur hon gör med foderstaterna.

– Hon hade gått lantbruksskola och talade om hur jag skulle göra. Fodercentralen skickade en lathund och gav förslag på hur mycket kraftfoder korna skulle ha. Sedan gjorde vi en medelväg utifrån det och det vi hade fått från foderrådgivaren, säger hon.

Diskuterar foderstaterna tillsammans

Efter varje provmjölkning diskuterar hon, Sven och Jessica foderstaterna tillsammans.

– Vi har inte gått på lantbruksskola men jag kollade med en granne som räknar foder och hon sa hur jag skulle göra. Så efter varje provmjölkning diskuterar jag, Sven och Jessica foderstaterna tillsammans, säger hon.

Om några år hoppas Anna-Karin och Sven Gustafsson att dottern Jessica ska kunna fortsätta driva gården, de har börjat prata om generationsskifte.

– Vi hoppas att Jessica kan ta över, säger Anna-Karin Gustafsson.

– Hon måste kunna leva på det. Ladugården står nu men kräver ett visst underhåll, fyller Sven Gustafsson i.

HÄR är övriga mjölkföretagare som får ta emot LRF Mjölks guldmedalj 2025