Reportaget publicerades ursprungligen i Husdjur nummer 8 2024.
Långås. Den här stallsäsongen blir inte som tidigare för de 450 mjölkande korna och deras djurskötare på Hässlås Kvarngården utanför Falkenberg. Sedan i våras är gården den första i Sverige att gruppmjölka sina kor i robot, så kallad batchmjölkning.
– Nu fungerar våra stallar precis som de ska göra, säger Lars Paulson, ägare till Kvarngården.
Han och ladugårdsförmannen, tillika brodern Martin Paulson, tar emot Husdjur en solig dag i maj 2024, när systemet har varit i gång i några veckor. Intervjun görs en tid senare.
Gruppmjölkning blev lösningen
För teamet på gården blev gruppmjölkningen lösningen på många års funderande över hur de skulle kunna komma till rätta med utmaningarna i den åldrande gropen. Där behövde kapaciteten öka, samtidigt som allt större djurgrupper komplicerade djurflödena till och från de olika stallarna.
– Vi såg att det började bli lite mycket timmar på mjölkningen. Det blev inte så rationellt som vi hade tänkt oss. Annars var vi väldigt nöjda med systemet, säger Lars Paulson.
I början av 1990-talet tog han över gården från sina föräldrar. Det var efter omställning 90 och innan EU-inträdet. Det gamla uppbundna stallet med 30 kor ersattes med en ny lösdrift med plats för 90 kor och mjölkning i grop. Sedan dess har gården byggts ut i etapper tills stallarna bestod av tre 80 meter långa huskroppar placerade på rad, med en tvärgående byggnad för bland annat mjölkgropen.
– Vi har hela tiden tänkt att vi inte ska låsa oss för eventuell expansion, utan hålla gavlarna fria, förklarar Lars Paulson.
Behövde automatisk mjölkning
Tillsammans med Martin Paulson tittade han på olika lösningar för karusell eller tandemgrop. Men ingenting löste utmaningen med djurflöden och många och tunga personaltimmar. De började inse att det gården behövde var automatisk mjölkning, men hittade inget bra sätt att placera robotarna i de två mjölkstallarna.
Till slut var det Martin Paulson som fick upp ögonen för Delavals nya system med gruppmjölkning i robot.
– Det var spännande att se hur man kunde lösa det med grupptänk fast med automatisk mjölkning. Men min första tanke var att ’fy fasen, det här blir inte billigt’, säger Lars Paulson.
Han fick rätt på båda punkterna. Efter de inledande diskussionerna med Delaval stod det snabbt klart att systemet skulle passa gården som hand i handske – och att det skulle bli dyrt.
Räknade på helheten
Men när Lars Paulson fick räkna på helheten i form av personalkostnader, effektivitet och välfärd för djur och människor mognade övertygelsen om att investeringen var rätt. I stället för att bygga en grop för 10 miljoner kronor blev det därmed till att söka finansiering för ett nytt mjölkningsstall med robotar för 30.
– Banken hade inga större invändningar. Det är viktigt att underhålla företaget också och att gården är en attraktiv arbetsplats. Men det bygger mycket på vad man har levererat på tidigare investeringar också, vilket inger förtroende för banken, säger Lars Paulson.
I juni 2023 var ritningarna klara att lämnas in för förprövning. Efter midsommar sattes spaden i marken. Och i mars i år (2024) var en fjärde huskropp tillfogad i raden, innehållande 12 nya VMS:er och en vipgrupp för 60 högmjölkande kor.
Har öppna drivgångar
Längs stallarnas fria kortsida löper ett parti med öppna drivgångar och sorteringsgrindar som slussar korna från respektive stall, via mjölkningen och tillbaka till sina ursprungliga grupper. Gångarna är förberedda för tak, men till en början har Kvarngården valt att ha dem helt öppna.
Den kommande vintern får utvisa om det fungerar, eller om det behövs ett skydd mot väder och vind. Betongen är rillad och Lars Paulson hoppas att det ska räcka för att korna inte ska halka. De vill helst inte sanda, eftersom det riskerar att ställa till det i biogasanläggningen.
Sorteringsgrindarna i drivgångarna är det som har behövt justeras mest efter installning, när korna gav direkt feedback på uppbyggnaden.
– Har du tre vägar för djuren att gå så hittar korna en fjärde, kommenterar Lars Paulson som upplever att det tog några veckor för alla djur att lära sig hur grindarna fungerar och visa varandra.
Mjölkas två gånger dagligen
Gården har sex grupper för mjölkkorna. Den första är den lilla i samma byggnad som mjölkningsrobotarna. I det första stallet intill finns två grupper med vardera 110 kor. I nästa – som är lite nyare – hålls ytterligare två grupper med 80 kor vardera. Dessa mjölkar lite mer och får därmed bo i det stall som har lite högre komfort.
I en mindre grupp finns också behandlingskor. De mjölkas i den gamla gropen, som också används för sinläggning och mjölkning av nykalvade.
Två gånger om dagen hämtas korna till mjölkning i den nya byggnaden. Efter vip-gruppen tas grupperna in i tur och ordning. Den mjölkande djurskötaren öppnar grindarna till mjölkningen och passar på att skrapa och ströa medan avdelningen är tom.
Lagom till att de första korna är mjölkade och vill gå in igen brukar sysslorna vara klara och djurskötaren kan driva fram de sista djuren som eventuellt dröjer sig kvar i drivgången. Därefter öppnas för nästa grupp.
Mindre tungt arbete
Det är också djurskötaren som tar emot eventuella larm från roboten och åtgärdar dessa vid behov. Om en robot står still fortsätter övriga elva att mjölka.
– Det är inte hela världen om en robot står still, säger Martin Paulson.
Varje grupp tar 50–60 minuter att mjölka och varje mjölkning tar omkring fem timmar totalt. Efter inkörningsperioden behövs det numera bara en person till mjölkning vilket gett en besparing om 22 arbetstimmar per dygn. Och för de som mjölkar har arbetet blivit mindre tungt.
En annan fördel är att managementsystemet varje morgon kan skilja av kor som ska tas in för seminering eller behandling, vilket sparar mycket tid jämfört med att lokalisera och hämta dem ute i stallarna.
Inne i gruppmjölkningsstallet står de tolv robotarna på rad, spegelvända i par. Det skapar ett litet serviceutrymme mellan varje par. De första fyra robotarna är utrustade med avskiljare till exempelvis mjölktaxi.
Använder klövbad
Till de övriga finns en spann dit mjölk som roboten sorterar bort för exempelvis blod eller flockor kan skiljas. Den kan sedan pastöriseras till kalvmjölk om den bedöms okej i övrigt.
– Annars går mjölken ut i avloppet, det blir så mycket bortkastade pengar, säger Lars Paulson.
På väg ut från mjölkningen, längs långsidan på andra sidan uppsamlingsfållan från robotarna sett, har också klövbadet placerats.
På gymnastiksalsvis sänks en båge ner från taket vilken smalnar av drivgången och tvingar korna att tre gånger per vecka kliva igenom badet som har kopparsulfat som desinfektionsmedel. Tack vare att korna kommer i en jämn ström blir badet ingen bromskloss när djuren strövar tillbaka till stallarna.
Har isolerade ledningar
Ovanför robotraden löper ett kombinerat besöks och serviceloft. Där finns all desinfektionsutrustning och kopplingarna till nätverket. Teknikerna får en bra arbetsyta och slipper använda stege vid service.
Två pumpledningar tar mjölken till tanken, sex robotar på varje ledning. Ledningarna är isolerade och har cirkulerande varmvatten. På så vis minskar energiåtgången för att värma upp vatten och ledningar i samband med diskning.
– Så gör man i hyreshus med långa ledningar. Klart vi skulle ha det, säger Lars Paulson.
Han har också försett såväl varm som kallvatten med filter för att minska risken för att eventuellt dåligt vatten ska orsaka slitage på utrustningen.
Vill ha optimal anläggning
Kvarngården har tillstånd för 600 kor och de tolv robotarna skulle kunna mjölka betydligt fler än så. Men för det krävs exempelvis mer areal. Funderingar finns också på att gå över till mjölkning tre gånger per dag, men Lars Paulson vill gärna utvärdera det första året innan rutinerna ändras.
– Drivkraften är att ha en optimalt lönsam anläggning. Hittar vi en bra nivå finns det ingen mening med att stoppa in fler djur.
Den enorma investeringen är gjord under en tid med skenande räntor, inflationsdopade priser på foder, energi och gödning och ett växtodlingsår (2023) som lämnade mycket i övrigt att önska. Det har varit svettigt, erkänner Lars Paulson.
– Samtidigt har vi alltid jobbat efter strategin att om vi har en plan så ska vi följa den oavsett, för det kommer en dag när det vänder. Nu när vi ser att det fungerar som det var tänkt känns det lugnare igen.
Vidare till nya projekt
Han har nu gått vidare till nya projekt, där batterilagring av den el som gårdens biogasanläggning producerar står i fokus, och har lämnat över den dagliga driften av mjölkproduktionen till sina anställda. Rutinen har lärt honom att vart bygge har sin tid och sina utmaningar – och sedan kommer belöningen när allt rullar på igen.
– Men det är skönt att ha detta bakom sig, för det är en av de mest komplexa byggnationer jag har gjort.
Reportaget publicerades ursprungligen i Husdjur nummer 8 2024.