Besättningen på Guteruds lantbruk i Säffle i Värmland består av 340 mjölkande kor, mest holstein, som mjölkas i robot. Här har Maria Sundman jobbat i 2,5 år och är sedan april förra året ladugårdsförman. Innan dess var hon djurskötare i en annan besättning med lösdrift i 17 år.
– Det roligaste är att vara bland djuren, att verkligen se dem och följa upp resultatet, säger Maria Sundman.
Uppväxt på gård
När hon under en praktik fastnade för att jobba med mjölkkor valde hon att gå en eftergymnasial ettårig jordbruksutbildning på Lillerud. Men intresset för nötkreatur fick hon redan under uppväxten på en gård med köttdjur.
Produktionen på Guterud är hög och avkastningen per ko och år ligger på 13 800 kilo mjölk, med 3,8 procent fett och 3,5 procent protein. Även kvaliteten är god med ett celltal som brukar ligga på 180 000 celler per milliliter i tanken. I början på oktober firade personalen med smörgåstårta efter att ha nått ett nytt tankmjölksrekord på 32 330 liter mjölk på två dygn. Det blir drygt 47 liter per mjölkande ko och dygn.
När Husdjur träffar Maria Sundman och två av ägarna, Hanna Ottosson och Kent Jakobsson, framhåller de hennes starka sidor. Hon har djuröga och ett lugn även i stressiga situationer, sprider arbetsglädje och är duktig på fruktsamhet och djurhälsa.
LÄS MER: Han brinner för det småskaliga – får Årets Ungdomsdiplom
Tog större ansvar
Kent Jakobsson, en av gårdens ägare, blev ifjol stångad av en ko i kalvningsboxen och lider sedan dess av hjärntrötthet och kan bara arbeta deltid. När olyckan hände fick Maria ta ett större ansvar. Hon gick från djurskötare till ladugårdsförman.
Fastän Maria Sundman har ansvaret för mjölkkorna så lyfter hon fram att arbetet med korna är ett lagarbete och de är ett starkt team i stallet. Hanna Ottosson, som sköter korna på den andra gården Säter, har ansvaret för alla kvigorna från fyra månaders ålder, förutom när de kommer tillbaka till Guterud för seminering.
Personalen i kostallet samverkar även med de som jobbar i växtodlingen. Utejobbarna ansvarar för att blanda och utfodra mixen på foderbordet. Den består av vallensilage, halm, lutad vete, spannmål, rapsmjöl, foderfett, kalk, salt och mineraler. Gården har inga separata kraftfoderautomater och korna får i snitt tre kilo färdigfoder per ko och dygn i mjölkningsstationerna, med fem kilo som mest.
Byggde lösdrift 2013
Normalt är de två som arbetar i kostallet, antingen klockan 6–13 eller 10–17. När passen överlappar varandra mitt på dagen kan de genomföra arbetsuppgifter som kräver två personer. När det är något extra, som till exempel Vilabesök, planerar de in så att tre personer jobbar. Vilabesöken är en gång i veckan och då passar de även på att gå igenom fruktsamheten och juverhälsan.
Förutom de dagliga skötselrutinerna så finns det fler faktorer för att nå en hög avkastning. Det är till exempel uppfödning av kalvar och kvigor, kokomfort, antalet kor per robot, utfodring och avel.
Lösdriften på Guterud byggdes 2013 och de hade då fyra mjölkrobotar. Sedan satte de in en femte robot för att slippa stress med sena kor om en robot stod stilla. Därefter kompletterade de med två begagnade robotar när de förlängde stallet för ytterligare 50 kor.
– Det är inte många kor som vi behöver hämta i dag, säger Maria Sundman.
– Vi har överkapacitet i dag, men det är lättare att komma i kapp nu. Tidigare kunde det ta dagar, säger Kent Jakobsson.
Hjälpte kollega efter brand
När de precis var klara med förlängningen av stallet hade de tomma platser som skulle fyllas. De kunde då hjälpa en kollega och tog emot 65 kor från Sälboda efter en brand.
Men många kor fick lungproblem efter ett par veckor. Troligen sviter av de rökskador som de fått och flera fick tyvärr avlivas.
I höst har de bytt ut liggbåsmattorna i kostallet, efter tolv år började de gamla bli slitna och det hade blivit en del hål som gjorde det svårare att hålla rent i båsen.
– Mattorna hade också blivit hårda och en del kor började få lite skav på hasorna, säger Maria Sundman.
Testar nya liggbåsmattor
Första hälften byttes i augusti och andra hälften i oktober. De testar två olika typer av liggbåsmattor i olika grupper. Nu har de också provat att lägga gummimattor i gångarna för att se om underlaget blir mindre halkigt.
De jobbar egentligen mest i gruppen med nykalvade kor där korna är i cirka 30 dagar. Det är oftast kvigorna som kalvat in som behöver hjälp. Totalt brukar de ha tre till fem grupper. En av de tillköpta begagnade robotarna är ”felvänd” och speciellt de gamla korna gillar inte den. Därför försöker de lära kvigorna att gå åt båda hållen.
På Guterud finns framför allt holstein och Maria Sundman är precis som ägarfamiljen avelsintresserad. De använder cirka 10 procent könssorterade doser på de bästa korna och 25 procent köttrassemin på de kor de inte vill rekrytera efter.
LÄS MER: Här hittar du motiveringen till Årets Djurskötare 2025