Är det ens en fyrhjuling du ska ha på gården? Det tycker Tomas Gullberg, verksamhetsledare på Säker Skog, är den första frågan att ställa sig. Fordonet är vanligt inom lantbruket men förekommer också inom olycksstatistiken. Enligt Trafikverket omkommer sex-sju personer i vägtrafikolyckor när de kör fyrhjulingar och cirka 60 personer blir skadade varje år.
– Det är ett fordon som har extrema risker med kort hjulbas och hög tyngdpunkt. Tar det tvärstopp så är risken stor att den rullar runt. Det kan räcka med att det finns en liten grop på en åker, säger han.
I stället tycker han att så kallade ”side by side”-fordon kan vara ett alternativ.
– De är bredare och betydligt säkrare alternativ där fyrhjulingens smalhet inte är nödvändig.
4 tips för säkrare körning
1. Undersök vilken registreringsform din fyrhjuling har och följ trafiklagstiftningen och arbetsmiljölagstiftningen.
2. Gå en kurs som utvecklar din körteknik och ditt riskmedvetande.
3. Jobba med din egen vikt när du kör fordonet och stå i skoterställning när du kör i uppförsbacke. Då kan du lättare ta dig av om något skulle hända.
4. Har du en kärra kopplad till fyrhjulingen se till att den har ett överstegringsskydd. Det är ett stag som sitter vid pakethållaren och gör att det bara går att stegra 30 grader och då minskar klämrisken.
Källa: Tomas Gullberg, Säker Skog.
Störtbåge flyttar tyngdpunkten
För att öka säkerheten på fyrhjulingar har störtbågar lyfts fram som en lösning. Men det varnar Tomas Gullberg för som en alltför enkel ”totallösning”.
– För rörelsehindrade och äldre så tror jag att störtbågen är av godo. Då tippar man sakta, föraren sitter kvar på sitsen och det är en fördel att den inte slår runt helt och hållet, då kan man klara livet. Men så ser inte en stor andel av olyckorna ut: Det är hög fart, sladd och maskinen åt ett håll och föraren åt ett annat.
Med en störtbåge monterad på fordonet höjs tyngdpunkten ytterligare, bågen riskerar att slå i grenar och liknande i terräng och om fyrhjulingen välter kan föraren klämmas mot störtbågen.
En annan viktig sak att tänka på är registreringsformen för fordonet. Det finns olika att välja på och de flesta som finns är terränghjulingsregistrerade. Det går även att registrera fordonet som traktor A eller traktor B. Det ställer också olika krav på föraren. För den som har anställda finns också ett arbetsmiljöansvar och en sådan lagstiftning att förhålla sig till.
– Som med alla arbetsmiljöfrågor så måste arbetsgivaren göra en bedömning av om utrustningen är säker att använda för det arbete som ska utföras, säger Ola Hansson, sakkunnig på Arbetsmiljöverket.
LÄS MER: Säker sommar för gårdens ungdomar
Krav i olika föreskrifter
Beroende på vilken registreringsform fordonet har finns myndighetens krav i olika föreskrifter. För fyrhjulingar generellt gäller föreskriften AFS 2023:11, framför allt andra kapitlet och andra bilagan. Är den registrerad som traktor A gäller också sjätte kapitlet, som handlar om jordbruks- och skogstraktorer och är tillverkade för en hastighet mellan 6 och 40 kilometer i timmen.
– Arbetsmiljöverkets krav går inte emot trafiklagstiftningen, men det finns kompletterande krav för den yrkesmässiga användningen.
I dag har många naturbruksgymnasier utbildningar inom området. För företag går det att hitta utbildare via Transportstyrelsens sajt. Är fordonet registrerat som terränghjuling behöver föraren ett förarbevis, om inte personen har ett B-körkort som är togs före den 1 januari år 2000. Även Säker Skog har ett fyrhjulingskort i tre nivåer, riktade både mot trafikregler och arbetsmiljöregler. Den som behöver Transportstyrelsens förarbevis kan också få det på Säker Skogs A-nivå.
– För att köra den här maskinen bra och få den stabil, så att den drar mjukt och fint, behöver du jobba med kroppen. Det är inte bara att sätta sig och gasa utan man måste köra försiktigt, säger Tomas Gullberg.
Jobba med kroppen under körning
Han tipsar exempelvis om skoterställning, det vill säga gå upp i ställning i en uppförsbacke så att tyngdpunkten får en förflyttning. Skulle något hända med fordonet då är det lättare att komma av maskinen. Att jobba med sin vikt när fordonet körs är viktigt, enligt Tomas Gullberg. Han jämför det med att rida en häst.
– Man kan sitta stel och studsa i sadeln eller så är man med, jobbar med benen, sitter inte så hårt på sitsen och får en behagligare färd.
Skulle olyckan ändå vara framme måste arbetsgivaren anmäla personskada till Försäkringskassan och bedöms det som allvarligt, även till Arbetsmiljöverket.
– Ibland begär vi in arbetsgivarens egen utredning eller inspekterar på plats. Då kontrollerar vi att arbetsgivaren gör det den ska, vilket är att förebygga för framtiden, säger Ola Hansson.