Robotbesättningen med lägsta celltalet

Hygien i alla led. Det menar Peter Davidsson är hemligheten bakom de låga celltalen hos besättningen på Getakulla.

Text, Foto Lisbeth Karlsson

Peter Davidsson byggde en ny ladugård för 60 kor då han tog över gården Getakulla, utanför Tvååker i Halland, efter sin far 1999. Nio år senare utökades byggnad och besättning till det dubbla, men därefter dröjde det till 2021 innan han satte in två robotar. Det blev ett riktigt lyft för besättningen, både vad gäller avkastning och juverhälsa.

– Avkastningen ökade från cirka 11 000 till 13 000 kilo ECM. Juverhälsan var bra redan innan, men även den blev ett snäpp bättre, säger han.

Faktum är att besättningen på Getakulla har ett av landets lägsta okorrigerade celltal i robotmjölkade besättningar. De senaste 12 månaderna har de 125 korna i medeltal producerat 13 129 kilo ECM med 4,7 procent fett och 3,7 procent protein. Det okorrigerade celltalet ligger på 90 000 per milliliter.

Peter Davidsson tror att det kan bero på att korna fick möjlighet att bli mjölkade fler gånger per dygn, men han var själv rädd för att celltalen skulle gå upp när robotarna sattes in.

– Ja, det är ju ganska många robotbesättningar som har upplevt att det gör det. Men så blev det inte, säger Peter Davidsson.

Gjorde om båsen

Han råkade ut för juverhälsoproblem för många år sedan då korna låg i båssängar med torvströ. Besättningen mjölkades då två gånger per dag och förmodligen läckte en del av dem mjölk. Det gav en bra grogrund för bakterier, torven till trots. När sängarna fylldes igen och liggbåsen fick mattor som ströddes med kutterspån försvann problemen – celltalen sjönk, juverhälsan förbättrades och antalet mastiter minskade. Övergången till robotmjölkning minskade senare även kornas mjölkläckage.

– Nu är vi uppe på 3,3 mjölkningar per dygn.

Erfarenheterna från perioden med sämre juverhälsa har gjort att Peter Davidsson genom åren har fokuserat på hygien i arbetet och på god juverhälsa i avelsarbetet.

– För att hålla låga celltal krävs att man är noggrann med vattenhygienen och hygienen i fodret, hela vägen från silon till foderbordet, säger han.

Noga med hygien

I stallet lägger Peter Davidsson vikt vid att hålla rent i liggbåsen. De skrapar rent liggbåsen minst två gånger per dag och sedan 15 år tillbaka strör de med kutterspån. Ibland, framför allt sommartid, använder de även torrdesinfektionsmedel för att minska bakterietrycket.

– Om det dyker upp någon mastit, eller flera, så brukar vi strö med Stalosan. Men sedan vi satte in robotarna så har vi knappt behövt göra det. Det var nog mer innan det. De läcker ju inte lika mycket mjölk nu, säger Peter Davidsson.

Hygienen i robotarna är också ett prioriterat arbete. Servicen sköter servicetekniker fyra gånger om året, men däremellan byter man även spengummin. Daglig rengöring och tvättning av kameran och hela robotarna sköter Robin Davidsson själv.