Provborra för en god foderstat

En foderanalys bidrar till en balanserad foderstat, ökad mjölkavkastning och i slutändan lägre foderkostnader. Men för att nå dit krävs provtagning av foder.

Text, Foto Camilla Olsson

Med en korrekt foderanalys går det att optimera foderstaten för mjölkkorna och få en lägre foderkostnad.

– Man får en bas och vet då hur mycket kraftfoder man behöver. Man kan spara 1 000–1 500 kronor i kraftfoderkostnad per ko och år om man räknar på rätt foder, säger Kurt Hallberg, produktionsrådgivare på Växa.

Den här dagen är det Ulf Karlsson, fruktsamhetsrådgivare på Växa, som ska hjälpa till med att ta fram grunden för analysen. Han tar fram redskapen till foderprovborrningen ur bilen och bär upp dem till plansilofacket på en mjölkgård på Öland.

Ulf Karlsson bär foderprovborrningsverktygen upp på plansilon.

Från kontoret har han fått information om vilken skörd det gäller, skördedatum och vilken analys kunden vill ha. Tre olika sorter finns att välja mellan: inga mineraler, 10 mineraler eller 14 mineraler.

1. Låt skörden ligga i 4 veckor

Uppe på plansilon ser Ulf Karlsson ut den högsta punkten. Vatten ska inte rinna in i provborrningshålet. Det får inte heller vara för nära någon kant.

Ulf Karlsson har grävt fram plasten på plansilon och torkar rent delen som ska provtas från jord.

– Jag vill inte ha för nära någon kant för där kan det vara sämre foder, utan det ska vara så bra packat som det kan, säger han.

I minst fyra veckor har skörden legat innan han tar foderprov. Då har det hunnit stabilisera sig och ensileringen är i gång. När Ulf Karlsson har hittat rätt plats skottar han bort jorden som har täckt plasten och torkar rent.

2. Kom djupare med domkraft

Sedan tar han fram provröret av metall med en vass kona längst fram. Den trycker han igenom ensileringsplasten cirka en meter ner, så långt det går för att få en rak riktning nedåt.

Med en domkraft kommer provröret extra långt ner i plansilon.

Fodret som kommer i vägen åker in i provröret och följer med upp. Det slår han ut i en hink med hjälp av en hård smal metallstav.

– Sedan kör jag ner ett tomt provrör i hålet igen och tar fram förlängningsrör som jag sätter på provröret och skruvar ner i silon.

Därefter tar han en domkraft och med hjälp av den kan Ulf Karlsson få ner provröret ända ner i botten på silon, ofta tre meter ner. Till djupare silor har han fler förlängningsrör för att kunna komma ner på djupet av silofacket, som längst 4,5 meter. Sedan upprepar han proceduren med att slå ut foderprovet i hinken.

3. Täck över hålen

Ulf Karlsson tar två foderprov i varje plansilofack.

– För att få tillräckligt med volym till provet så får man oftast ta två hål.

När han är nöjd med båda är det dags att täcka provtagningshålen. Han torkar rent, tejpar med en kraftig tejp i flera lager så att det är ordentligt tätt och skottar tillbaka jorden så att det täcker plansiloplasten.

Före, under och efter provtagningen är det noga med hygienen. Här tejpar Ulf Karlsson noga igen provtagningshålet.

4. Skicka till labbet

Vid bilen tar Ulf Karlsson fram en genomskinlig provpåse som han lägger foderproverna i. Han klistrar på en etikett med ett prov-id på påsen och skannar den med analysföretagets app.

Efter genomförd provtagning skickas provet till ett labb för analys.

Labbet får då veta vem som är kund, vilken skörd det är, när det är skördat, vem som har tagit foderprovet och vem som ska få analysen – oftast lantbrukaren och rådgivaren.

Sedan är det dags att posta påsen med foderprovet och skicka till labbet. Verktygen som har använts rengör han och stoppar tillbaka i bilen.