Kompetenslyft behövs för att möta nya eran

Det finns målkonflikter i det moderna lantbruket. Samtidigt som lönsamheten är pressad drar konsumenternas opinion åt håll som ofta kräver ökade kostnader för lantbrukaren. Ny lagstiftning tvingar också fram förändringar – och mängden regler från myndigheter bara verkar öka. Klimat- och djurvälfärdsdebatten är intensiv men samtidigt vimlar det av prisskyltar i affärerna. Maten ska tydligen vara billig framför allt.

Att som lantbrukare hantera dessa målkonflikter med förbättringar av existerande processer räcker inte. Nej, för att frodas i den nya sköna världen krävs antingen smart imitation eller briljant innovation. Med imitation menar jag här att via omvärldsanalys fånga upp smarta koncept på andra håll i världen och sedan slå mynt av dem här. Med innovation menar jag att vara med och utveckla något principiellt nytt och dessutom medverka till att de vinner insteg på marknaden. De lantbrukare som tidigt vågar nappa på ett nytt innovativt koncept är en del av innovationens tillkomst.

Lantbruket är inte sig likt

Ett par innovationsexempel: Gödselspridningssensorer med NIR (Near InfraRed) banar väg för precisionsgödsling av flytgödsel. Det gynnar både ekonomi och miljö. Ett annat exempel är kalvmatning med torrmjölkpulver som portioneras löpande utifrån sin kvalitet med refraktometersensor. Det lanserades genom Brix-TS Sensor från firman Holm & Laue i Tyskland under 2020. Ett tredje exempel är halmpelleterande fältmaskiner som Karverkamp och Krone presenterade 2015. En möjligen lite kontroversiell innovation är Lelys robot ”Exos” som skördar gräs och kör in med det till korna direkt. Den kom 2020 och är imponerande, men vore det inte bättre om korna själva betar av gräset?

Vi kan skönja en ny teknikera i lantbruket präglad av sensorer, robotar och ihopkopplade system. Allt fler typer av robotar ser dagens ljus. I nya kostallet på Vreta Utbildningscentrum, exempelvis, finns såväl mjölkningsrobot som gödselrobot. Robotarna gör också sitt intåg på fälten. Några är stora bjässar, medan andra är små. Och så har vi dem som ser ut som vanliga maskiner men som kan köras i ”robot mode”. En sak är säker: Lantbruket är inte sig likt vare sig i stall eller på fält.

Djurhållningen spelar här stor roll

Många talar om digitalteknik, men den nya eran handlar om så mycket mer. Exempelvis är intresset stort för att expandera mullhalt, binda mer kol och stimulera daggmaskar – jo faktiskt. Djurhållningen spelar här stor roll. Den för med sig vall som i sin tur binder kol i jorden, och så ska vi inte glömma naturgödseln som är så viktig för jordhälsa och bördighet.

Den som vill bli en vinnare i den nya teknikeran har anledning att kompetensutveckla sig. SLU har ett stort utbud och vid Linköpings universitet pågår kursen ”Lantbruksteknik och innovation” med yrkesverksamma personer som deltagare. Vi diskuterar alla möjliga innovationer liksom metoder för att driva fram innovation.

Avslutningsvis: Jag tycker att vi här i lilla Sverige borde kraftsamla tillsammans för att skapa det kunskapslyft som krävs för att möta den nya eran.

Per Frankelius är docent i företagsekonomi och processledare för Agtech 2030 vid Linköpings universitet