En oväntat mjölkig tillställning …

Mjölk- och nötköttsföretagande hänger ihop. Det menar Ann Christin Olsson, chefredaktör på Nötkött och reporter på Husdjur, som skriver om att specialisera eller diversifiera sitt företag.

Text, Foto Ann Christin Olsson
Ann Christin Olsson

När jag som ny chefredaktör för Nötkött deltog på Köttriksdagen i Örebro i höstas visade det sig bli en ganska mjölkig tillställning. Jag mötte överraskande många mjölkbönder i pauserna och det fanns flera mjölkföretagare bland de regionalt nominerade till Årets nötköttsföretagare. Vinnaren Vasens lantbruk, en mjölkgård, fick utmärkelsen för sitt framgångsrika arbete med kalvhälsan, till nytta såväl i den egna kviguppfödningen som för köparen av tjurkalvarna.

Inte nog med det, vinnaren av tillväxttävlingen Nöttoppen, ungtjur av mjölkras, – surprise, surprise – var också en mjölkgård. Nygårds mjölk i Skåne, som vi redan uppmärksammat i Husdjur 3 2021 för deras fina fruktsamhetsnyckeltal, en noggrannhet som säkert går igen i uppfödningen av tjurkalvarna.

På 1990-talet lyftes ofta specialisering av mjölkföretag fram. Förutom att sälja tjurkalvarna kunde man med fördel skicka kvigorna på hotell. Ville man ta det ett steg längre behövde man inte ha någon växtodling. Det gick att lösa med samarbete med växtodlare.

Årets mjölkbonde och Årets vallmästare 2022, Markus Brisbo, har i stället valt att ha två ben att stå på i sitt företag, både mjölk och nötköttsproduktion, med såväl egna som inköpta tjurkalvar.

När mjölkpriset för några år sedan var lågt, men slaktpriset relativt sett högre, uppskattade många slaktavräkningarna och intresset för att slutgöda mjölkkor ökade. Just nu är läget det omvända och det är svårare att få ihop nötköttskalkylen.

Torkåret 2018 visade på betydelsen av en god självförsörjning av grovfoder. Efter det senaste årets kostnadsökningar på inköpt foder talas det alltmer om att öka andelen hemmaproducerat foder för att vara mindre utsatt för prissvängningarna på marknaden.

Något som periodvis varit i ropet är mjölkgårdar som samarbetar om driften. Alla samarbeten höll inte i längden. Det kan bero på olika syn på allt från avelsarbete till hur företaget ska utvecklas. Personkemi finns säkert också med i spelet. Om en part får känslan av att vara förfördelad ekonomiskt är skilsmässan ett faktum.

I det här numret av Husdjur och i Nötkött 6 2022 lyfter vi fram två gårdar som i det tysta samarbetat i över 20 år. En av deras framgångsfaktorer är ”olika bönder leka bäst”.

Alla mjölkbönder är förstås också köttproducenter, om inte annat med utslagskorna, även om jag en gång överraskade en dietist med den infon på ett seminarium. På Svensk mjölk-tiden ville man inte att mjölken skulle kopplas ihop med slakt av nötkreatur, för att det kunde vara känsligt för konsumenterna. I dag, när vi pratar klimatsmart, är det ju det som är det fina i kråksången. Kombinationen av mjölk och kött som ger lägre klimatpåverkan.

Efter mitt försök att gå över från mjölk till kött inser jag att vi hänger tajtare ihop än så.

Oavsett om vi pratar kalvhälsa, lönsamt företagande, passande samarbetspartner eller klimatsmart produktion. Och sist men inte minst, att öka andelen köttrassemin i mjölkbesättningarna gynnar inte bara nötköttsproducenten, det bidrar också till att lyfta kvaliteten på mjölkkorna, något Nötkött skrev om redan för 40 år sedan.

Spana i Husdjur!

Har du något ämne du vill att vi ska skriva om i Husdjur? Eller vill du själv skriva? Hör av dig till oss på husdjur@vxa.se eller telefon 010-471 09 42.