Snön faller i Bryssel den första arbetsveckan i januari. Det är ovanligt. Den stannar inte länge, men är ändå ett trevligt inslag. Januari 2025 är speciell. Vi har ett nytt Europaparlament på plats sedan i somras. Det har främst fokuserat på att förhöra och godkänna den nya EU-kommissionen.
Gott intryck av ny jordbrukskommissionär
Det är den EU-institution som har mest makt i och med att den är den enda som har förslagsrätt. De EU-kommissionärer som leder arbetet i EU-kommissionen är därmed mycket viktiga. För jordbrukets del finns flera att ha koll på och för oss att ha nära kontakt med.
Allra viktigast är såklart jordbrukskommissionären Christophe Hansen. En jordbrukarson från Luxemburg med politisk erfarenhet från sin tid som Europaparlamentariker under förra mandatperioden. Han har gott stöd från Europarlamentet och god kunskap om jordbrukets förutsättningar. Vårt första intryck är bra.
Han har träffat europeiska lantbruksorganisationen Copa Cogeca och gav ett kunnigt och engagerat intryck och en vilja att forma politik ihop med oss i stället för oss. Han har inte ensam makt om vår sektor och måste bland annat samarbeta med den svenska miljökommissionären Jessika Roswall. Vi har stora förhoppningar på gott samarbete dem emellan. De kommer från samma partigrupp och har redan agerat tillsammans i vissa frågor. Även med EU-kommissionären för hälsa och djurskydd, ungraren Olivér Várhely som tillhör ett parti på högerkanten.
Men frågan är hur Hansen står sig mot andra kommissionärers intressen. Inte minst vad gäller budget (kommissionär Piotr Serafin från Polen) men även klimat och konkurrenskraft (Hoekstra från Nederländerna och Teresa Ribera från Spanien).
Ny politisk spelplan
Den politiska spelplanen i Europaparlamentet, Rådet (medlemsstaterna) och i EU-kommissionen skiljer sig från förra mandatperioden. Den är betydligt mer högerdominerat. De konservativa och kristdemokraterna gick framåt och är största partigrupp, men extremhögern har vunnit många mandat framför allt i Europaparlamentet.
I EU-kommissionen dominerar EPP, konservativa och kristdemokrater, men det finns två från ytterhögern. Detta kommer att påverka hur de politiska vindarna blåser inför beslut i flera frågor. Vi kan nog vänta oss mer ”industrivänlig” politik men också stor splittring i flera frågor. Och ingen har nog tänkt överge tankarna på grön omställning. De finns kvar.
Fyra områden att hålla koll på
När det gäller mjölkproduktionen tror jag framför allt att fyra områden kommer ge stor effekt; förslaget till ny jordbrukspolitik, Cap, som väntas under 2025, förslaget till ny långtidsbudget, nya handelsavtal där det finns offensiva intressen – där vi från europeiskt håll ser marknadsmöjligheter – och defensiva intressen – där vi ser att det finns risk för att våra produkter kan konkurreras ut till följd av andra produktionsregler som ger lägre kostnader och sist men inte minst hur klimatmålen kommer att påverka våra animalieproducerande sektorer.
Här blir det mycket viktigt för oss att förklara det cirkulära system som mjölkproduktionen står för och de ”super foods” den tillför, det vill säga produkter som är producerade utan tillsatser med högt näringsinnehåll och samtidigt bidrar till biologisk mångfald, kolinlagring, levande landsbygd och så mycket mer. Mjölk handlar inte enbart om klimat. Den är ju även stommen till mycket i livsmedelsproduktionen, inte minst i svenskt jordbruk men även i EU:s.
Ingrid Rydberg, chef för LRF:s Brysselkontor
Läs mer: Är du lönsam lille vän