Mjölkprov kan tidigt förutspå fördröjd ägglossning

Om kons ägglossning kommer i gång sent efter kalvning innebär det en ökad risk för försämrad fruktsamhet. En studie vid SLU visar att fettsyror i mjölk kan användas för att förutspå detta. Dessa fettsyror skulle gå att analysera i samband med provmjölkning.

Text: Theodoros Ntallaris, Johanna Karlsson, Renée Båge och Kjell Holtenius, fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet.

Tidig ägglossning efter kalvning hos mjölkkor är viktigt för lönsamheten i mjölkproduktionen. Fördröjd ägglossning är förknippad med långa kalvningsintervaller, hög ålder vid första kalvning och med sämre djurvälfärd i besättningen. Jordbruksverkets senaste statistik visar att svenska mjölkbesättningar har blivit större de senaste decennierna. Det gör att mindre tid ägnas åt varje enskild individ och att det har blivit svårare att upptäcka kor som behöver särskild tillsyn och eventuell behandling i god tid.

Därför finns det ett behov av att kunna komplettera den mänskliga övervakningen av korna med andra övervakningssystem som kan identifiera enskilda djur som behöver särskild tillsyn. Om vi kan identifiera djur som kommer drabbas av fördröjd ägglossning och kunna ge dem särskild tillsyn och eventuell behandling i god tid kommer det bidra till en bättre djurvälfärd och lönsamhet.

Risk för negativ energibalans

Högmjölkande kor ger så mycket mjölk efter kalvning att de ofta har svårt att energiförsörja sig. Därför kommer de att använda sina egna fettreserver för att kunna stötta mjölkproduktionen. När en ko använder mer energi än vad hon klarar av att få i sig via fodret säger man att hon är i negativ energibalans. Det är väl dokumenterat att kor med djup negativ energibalans efter kalvning, löper en ökad risk att drabbas av ämnesomsättningssjukdomar och att fruktsamheten försämras.

Mjölk innehåller fettsyror som frigörs från kons fettreserver när hon är i negativ energibalans. Halterna av dessa fettsyror i mjölk kan bestämmas med infraröd spektroskopi. Det är samma metod som används vid analys av mjölken vid provmjölkning. I en studie vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, undersöktes därför om det är möjligt att hitta kor som kommer drabbas av fördröjd ägglossning genom information från provmjölkningar och blodprover.

Analys av mjölk- och blodprov

85 mjölkkor vid SLU:s forskningscentrum Lövsta ingick i studien. Anläggningen erbjuder möjligheten att dagligen registrera kornas intag av ensilage och kraftfoder samt mjölkavkastning. Även progesteron i mjölk registrerades för att bestämma och övervaka kornas ägglossning med god precision.

Två, fyra och sex veckor efter kalvning togs mjölkprover för analys av relevanta mjölkfettsyror från alla kor. Samtidigt togs blodprover som analyserades för β-hydroxibutyrat (BHB) och andra markörer som speglar kornas ämnesomsättning och energibalans.

Medelvärdet av fettsyror i mjölk hos kor med normal eller fördröjd ägglossning (medel 34 dagar efter kalvning). 2, 4 och 6 veckor efter kalvning. Normal = 21 DIM eller tidigare (medel 17 DIM). Fördröjd = efter 21 DIM (medel 34 DIM). DIM = Dagar i mjölk. Diagram: Andrea Stolt.

Den mjölkfettsyra som bäst speglade om kon hade normal eller fördröjd ägglossning var oljesyra, följt av stearinsyra. Båda dessa fettsyror kommer i stor utsträckning från fettreserver som kon nyttjar när hon är i negativ energibalans. Det är därför inte förvånande att halten av dessa fettsyror i mjölken speglar kons ägglossning. Däremot var kortare fettsyror, som inte kommer från kons kroppsfett, inte relaterade till energibalans och fruktsamheten.

Oljesyra en säker indikation

Resultaten visar att oljesyra i mjölk med god träffsäkerhet (över 80 procent) kunde skilja kor med fördröjd ägglossning från de med normal ägglossning två veckor efter kalvning. En träffsäkerhet på 100 procent medför att det går att identifiera alla kor. En träffsäkerhet på 50 procent innebär att metoden inte är bättre än slumpen.

Sensitiviteten beskriver testets förmåga att påvisa fördröjd ägglossning hos kor som (enligt referenstestet) faktiskt har detta. Specificiteten beskriver dess förmåga att utesluta tillståndet bland de kor som (enligt referenstestet) saknar detta. Diagram: Andrea Stolt.

Ett flertal andra komponenter i mjölk och i blod testades också, men deras förmåga att identifiera kor med fördröjd ägglossning var sämre. Energibalans, fria fettsyror (NEFA), BHB och tillväxthormon (IGF-1) har av andra används för att skatta ägglossning hos kor. I den här studien visade dock ingen av dessa parametrar en godtagbar träffsäkerhet.

Smidigt ta prov vid provmjölkning

Det finns flera fördelar med att använda mjölk för att skatta ägglossning hos kor. Eftersom den teknik som används vid provmjölkning gör det möjligt att även mäta halten av oljesyra krävs alltså ingen extra provtagning.

Man slipper också det arbete och den kostnad som blodprovstagningen medför. Blodprovstagningen medför även ett visst obehag för korna.

Det är därför mycket positivt att denna studie visade att halten av oljesyra i mjölk fungerade bättre som markör för fördröjd ägglossning hos kor i tidig laktation än blodmarkörerna. Dock behövs mer forskning innan det kan användas brett i bruksbesättningar.

Fakta: Om studien

Källa: Ntallaris, T., Båge, R., Karlsson, J., & Holtenius, K. (2022). Milk fatty acids as indicators of delayed commencement of luteal activity in dairy cows in early lactation. https://doi.org/10.1111/rda.14311