Mjölk och kött – en vinnande kombination

Lars-Inge Gunnarsson är en av de mest framstående personerna inom svensk avel. Under många år satt han som styrelseordförande för VikingGenetics, avelsföretaget som han också var med och byggde upp. Som ordförande i dåvarande Svensk avel var han drivande i fusionen med Dansire som skapade VikingGenetics, som numera ägs av Växa Sverige, VikingDanmark och finska Faba.

Så det förvånar nog ingen att inget lämnas åt slumpen i avelsarbetet när det kommer till hans eget företag och hans egna mjölkkor.

Fyra gårdar och tre besättningar

Skottorp Säteri AB drivs av Lars-Inge Gunnarsson, hans sambo Monika Andersson och hans fyra barn Karl-Johan, Elin, Erik och Anna, som också är delägare. Det ett bolag med flera ben att stå på med köttproduktion, växtodling och elproduktion. Hjärtat i verksamheten är mjölkproduktionen med totalt 1 500 mjölkkor uppdelade på tre besättningar och fyra gårdar, Ränneslöv/Skottorp som är en besättning i Kokontrollen®, Ösarp och så nyköpta Fågelsång. Alla kalvar stannar kvar i verksamheten och föds upp , och dessutom har de 220 dikor. Allt som allt handlar det om ungefär 5 000 nötkreatur.

Majoriteten av mjölkkorna är holstein, även om några jerseys, SRB och ProCROSS också har smugit sig in.

– ProCROSS fanns i besättningen när vi köpte Ösarp, men dom har hävdat sig bra. Dom passar också utmärkt i ett robotsystem, så våra finns numera på Fågelsång. Jerseykorna tenderar att bli fler, och det är väldigt trevliga kor, intresserade av allt som är nytt, säger Lars-Inge Gunnarsson.

NTM visar vägen

I aveln finns det en tydlig plan och strategi, och en målsättning. Alla kvigkalvar testas genomiskt med TST-tång när de öronmärks, och proverna skickas sedan in för Genomisk Analys via Växa. Provtagningen är snabb och smidig, och att få avelsvärden på alla nya kvigkalvar är grunden för avelsarbetet.

– Genomisk analys är en viktig del i att kunna uppskatta trender i produktionen och den verksamhet vi bedriver. Avel är att använda de bästa djuren och det bästa avelsmaterialet, och då måste vi också veta vilka som är det bästa, säger Lars-Inge.

För att välja ut de framtida mjölkkorna och vilka man vill avla vidare på sker det första urvalet efter NTM, Nordic Total Merit index. NTM är ett avelsmål särskilt anpassat för nordiska förutsättningar, och heltäckande. Det innehåller egenskaper som förbättrar produktion, hälsa och exteriör. Fodereffektivitet, klövhälsa och ungdjursöverlevnad är också egenskaper som ingår. Avelsarbetet på Skottorp Säteri AB har NTM som grund, och DET är det övergripande avelsmålet. 

– NTM är ett brett och heltäckande avelsvärde som vi anser täcker våra behov och våra förhållanden på ett bra sätt. Numera finns ju också fodereffektivitet inräknat. Foder står för hälften av kostnaden i produktionen, så det är ytterligare ett steg i rätt riktning, säger Lars-Inge.

De kvigorna med de bästa NTM-värdena semineras sedan när det är dags med x-vik, för att få en kvigkalv. Avelsvärdena är viktiga verktyg som följs noga, men Lars-Inge är också noga med att påpeka att det är ständigt levande.  

– Alla avelsvärden förbättras efter hand och metodiken förbättras. Alla avelsvärden är färskvara och man ska hantera dom så. Det är ett försök att komma så nära sanningen som möjligt, men ingen absolut sanning. Avelsvärden är att uppskatta den framtida förmågan hos ett djur och det har också sina svagheter, men det är helt klart att det är nyckeln till framgång.

När man pratar om genomiska avelsvärden menar Lars-Inge också att man måste titta på dem på rätt sätt, och jämföra rättvist.  

– När man tittar på avelsvärden ska man jämföra djur i samma åldersklass. Det är skillnad på ett djur med ett bra avelsvärde, och alltså en hög genetisk kapacitet, och ett bra bruksdjur. Genom genetisk selektion blir det ett kortare generationsintervall eftersom alla kalvar direkt får ett genomiskt avelsvärde. När det är dags att seminera dem är de redan selekterade en gång.

Köttraskorsningar ger ett mervärde

Korna med lägst avelsvärden semineras med köttras, målet är att seminera 30% av korna med köttrasdoser. De lägger också in embryon på kvigor med låga avelsvärden. Embryoverksamheten på gårdarna är det bra snurr på, och bara i år har det lagts in 150 embryon i besättningarna. De bästa djuren semineras med x-vik för att få kvigkalvar, och en numera ganska liten del av djuren får konventionella doser. När köttras används är det alltid y-vik-doser för att få tjurkalvar.

– Vi föder upp tjurkalvar för att få bättre slaktkroppar, djur som växer och klassar sig bättre. Eftersom vi föder upp alla kalvar själva får vi också ett mervärde vid uppfödningen när vi satsar på köttraskorsningar.

Lätta kalvningar och goda hälsoegenskaper är en viktig prioritet i avelsarbetet, och för köttrasdoserna har de valt att nästan uteslutande använda angus.

– Vi tycker det ger en lätt kalvning och en livskraftig kalv som direkt kommer i gång och dricker mjölk. Det är också en något kortare dräktighetstid, vilket betyder att det inte frestar kon riktigt lika mycket. Vi tycker korna får en väldigt bra start på laktationen.

Tjurkalvarna flyttas vid sex månader till ett gemensamt stall med 1 000 platser och föds upp på hälften gräs- och majsensilage och kross från egen spannmål. I snitt växte de 1 200 g om dagen och hade en slaktvikt på 350 kg.

– När du satsar på köttraskorsning får du en betydligt kortare uppfödningstid och våra kalvar är 16–17 månader när dom är slaktfärdiga. Vi har höga köttpriser i Sverige, det ska vi producenter utnyttja. Vi ska möta efterfrågan som finns, samtidigt som vi levererar kvalitet. Det finns många fördelar för mjölkbönder att ha köttproduktion på gården. Det ger fler ben att stå på och vi utnyttjar gårdens resurser på bästa sätt. Vi mjölkbönder är ju redan bra på att producera foder, och ur smittosynpunkt är det också bra att behålla djuren på gården, säger Lars-Inge.  

NBDI – jämför tjurar över gränserna

När angustjurarna väljs ut tittar Lars-Inge även på NBDI-värdet och väljer ut de bästa. Han menar på att om vi ska kunna öka köttproduktionen i Sverige behöver mer kött komma från mjölkproduktionen, och då är köttrasdoser på mjölkkor ett bra verktyg.  

– Vi är inte fantaster för just angus, utan om det finns andra tjurar med våra önskade egenskaper kan vi ändra oss. NBDI är ett jättebra verktyg. Att kunna rangera tjurarna över raserna har varit väldigt svårt tidigare, och nu när vi kan det tror jag det är en nyckel till framgång. Det finns många anledningar till att använda kött på mjölk, det är ett bra sätt att minska miljöpåverkan och samtidigt öka den svenska nötköttsproduktionen.

Artikeln fortsätter efter faktarutan.

Kokontrollen® ger hur många nyckeltal som helst

Inget lämnas åt slumpen i produktionen, nyckeltalen följs noga och används. Lars-Inge är även med i EDF, European Dairy Farmers, en förening för europeiska mjölkföretagare som delar nyckeltal och företagssiffror med varandra. Genom provmjölkningen och Kokontrollen® får Lars-Inge och hans personal mycket värdefull information.

– Det finns hur många nyckeltal som helst i Kokontrollen man kan få ut, och vi använder dem jättemycket. Kokontrollen är ett utomordentligt instrument för att följa upp produktionen. Det är inget annat i verksamheten vi följer upp så noggrant som korna i Kokontrollen®. Vi saknar uppföljningen vi får genom Kokontrollen i andra delar av företaget, säger Lars-Inge Gunnarsson. 

Fokus på juverhälsan lönar sig

Juverhälsan och att ha koll på celltalen är också en viktig fokuspunkt i produktionen. Och man har lyckats bra på alla fyra gårdar och tre besättningar. Alla besättningar ligger under eller kring 150 000 i det beräknade tankcelltalet, och på hos korna på Ränneslöv/Skottorp är celltalet kring 70 000. De låga celltalen och fina juverhälsan har också resulterat i mjölkglas för god juverhälsa från Växa.

– Juverhälsan är väldigt viktig för oss, och vi jobbar mycket med det. Vi är också noga när vi väljer tjurar också och tittar på hälsoegenskaperna. Vi testar alla kor med höga cellhalter efter provmjölkningen, vilket är få.

Tidigare har man haft problem med mastiter, som de fick in i besättningen när djur köptes in. För att få kontroll på läget grupperar de mjölkkorna på gårdarna, vilket Lars-Inge också tror är en bidragande faktor i juverhälsoarbetet.

– Förstakalvarna är i en egen besättning på Ränneslöv. Det gör att dom får en bättre start och blandas inte med äldre kor. Vi grupperar också så att kor med höga celltal sätts i en egen grupp. Det fungerar bra för oss, vi har bra kontroll på det.

Aveln är en drivkraft för bra produktion

Även om Lars-Inge har stenkoll på sina djur och sin produktion är ett sådant här stort bolag inget man driver runt helt själv. Driften delar han med sina fyra barn som är delägare och sambon Monika. På de fyra gårdarna finns det en personalstyrka på 35 personer.

Avelsrådgivarna Annethe och Kjell från Växa är också viktiga bollplank.

– Dom är bra sparringpartners för Monika och personalen. Annethe och Kjell är också bra på att involvera personalen, och särskilt den yngre personalen. Vi har sett till att involvera personalen i tjurvalet, det är viktigt att dom får vara delaktiga, säger Lars-Inge.

På gården har de duktiga och intresserade anställda, något som gör jobbet lättare enligt Lars-Inge Gunnarsson.

– Engagerad personal är superviktigt. Några av de anställda är riktigt intresserade av avelsvärden vilket är jätteroligt. Aveln är en drivkraft för en bra produktion, och ett avelsintresse är alltid en bra drivkraft hos personalen.