Text: Bengt Rundqvist, f.d. projektledare Naturvårdsverket och Karl-Ivar Kumm, Sveriges lantbruksuniversitet
1997 publicerade Naturvårdsverket rapporten Det framtida jordbruket. Den innehåller en framtidsvision för en utveckling av det svenska jordbruket så att det i början av 2020-talet skulle uppfylla högt ställda miljö och produktionsmål. Nu har måluppfyllelsen uppföljande rapport undersökt måluppfyllelsen.
Miljömålen har uppfyllts relativt bra. Likaså produktionsmålet för spannmål. Normala år är det ett stort spannmålöverskott i Sverige. Det skulle räcka för att öka självförsörjningen av ägg, gris och fjäderfäkött från dagens 80–90 procent till 100 procent.
Måluppfyllelsen är sämre för mjölk där självförsörjningsgraden nu är 70 procent. I framtidsvisionen är den 100 procent genom ökad produktion i slättbygder. Där skulle gödsel och vallar öka hektarskördarna i spannmålsodlingen på nu kreaturslösa gårdar med ensidiga växtföljder.
I nöt- och lammköttsproduktionen är självförsörjningsgraden 60 respektive 30 procent. Enligt framtidsvisionen skulle den i dag vara 100 procent, genom flera dikor och får. För att göra detta ekonomiskt möjligt antogs tillskapande av stora betesfållor, större besättningar och låga byggnadskostnader genom bland annat ”ranchdrift” där de naturliga betingelserna är lämpliga.
Den ökade nöt och lammköttsproduktionen skulle bidra till mera betesmark och skogsbygdsåker. Detta är mark som skulle vara bra att ha i ett utdraget allvarligt krisläge och den vore bra också för den biologiska mångfalden.
Med hänsyn till säkerhetsläget vore det intressant att damma av visionerna i ”Det framtida jordbruket”.
LÄS MER: Kraftigt minskat metanutsläpp från svenska mjölkkor