”INGEN KO PÅ ISEN” sägs det när det inte är någon fara. För den svenska mjölken känns det som om en stor del av flocken är där ute. Med ovädersmoln som hotar med snösmockor:
• Torkan kommer under flera år att göra avtryck på mjölkekonomin.
• Mjölkinvägningen minskade med 1,2 procent i januari. De kommande månaderna väntar rekylen av att semineringarna gick ner med 10 procent i somras.
• Det byggs för lite och finns ett stort behov av generationsskifte. Förprövningarna ökade med 50 procent 2018, men det är långt ifrån det antal som behövs.
Mjölkens negativa trend har hållit i sig sedan EU-inträdet. Redan i februari 1999 hade Husdjur en ledare med rubriken Varningssignal och efter 20 år kan man undra om det ska leda till något mer än tinnitus. LRF Mjölk lyfter att det nu behövs 120 000 fler kor för att vi ska bli självförsörjande. Men för att något ska hända måste vårt landslag i mjölkproduktion slippa åka i töföre, när andra länder har bättre preparerade spår.
DE MERVÄRDEN som svenska mjölkbönder levererar lyfts ofta fram, men det går inte att snöa in helt på det. I mjölkracet i Europa, på den ”råa marknaden”, ligger det svenska laget i bottenstriden, bland de länder där mjölken minskar mest, -2 procent 2018. Länder med merkostnader halkar ohjälpligt efter, och flera av deras åkare tvingas att bryta. I det loppet hjälper det inte att ha de mest stajlade åkarna.
Lagledarnas taktikändringar har hittills stannat vid en ny livsmedelsstrategi på pappret. Under åren har de som vågat lyfta de svåra frågorna hamnat ute i kylan, inte minst när det gäller betesfrågan. När nu både Arla och Växa Sverige börjat prata om ”elefanten i rummet”, kan det kanske bli en snöbollseffekt för att lyfta konkurrenskraft på riktigt.
DET ÄR LÄTT ATT KÄNNA sig under isen över läget. Men även om företagarklimatet för mjölken är iskallt, så finns det vårtecken. Med dem spirar hopp om nya möjligheter och islossning även för mjölkbranschen. Förhoppningsvis innan vi är nere på den absoluta nollpunkten. Ett läge där den svenska mjölken krympt till en liten nisch som levererar mervärdesmjölk till de mest rättrogna i hejarklacken.
Vi ligger redan nere på en självförsörjningsgrad på 72 procent. Fortsätter mjölktappet ett par år till så har mjölken snart följt efter i det spår som verkar utstakat – Sveriges självförsörjningsgrad på livsmedel är bara 50 procent.
Med rätt stimulering kommer mjölken. Och jag kan börja skissa på Ledaren ”Det våras för mjölken!”.
Ann Christin Olsson
reporter anki.olsson@vxa.se 010-471 06 54 Anki Olsson är reporter på Husdjur och tycker att mjölkproduktion är en mycket mer spännande sport än vilken skidtävling som helst.
