Jordbruket förtjänar större utrymmet i EU-valet

Även om avståndet till Bryssel känns långt, påverkar de beslut som tas där direkt på gårdsplanen. Därför är det så viktigt att lantbruksbranschen kräver politiker som vill engagera sig i jordbruket, vid EU-valet den 9 juni, skriver Linda Grimstedt i sin ledare.

Text Linda Grimstedt

Om antalet parlamentariker i EU:s jordbruksutskott är ett mått på engagemanget för den gemensamma jordbrukspolitiken, ligger Sverige i bakkant. Av de 96 platserna – hälften ordinarie, hälften ersättare – innehar svenska parlamentariker två. Ersättarplatser.

Det gör oss till ett av de 7 av EU:s 27 medlemsländer som inte har några ordinarie platser i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling. Om man likställer ordinarie och ersättare blir det något bättre. Då klättrar Sverige till ett av 13 medlemsländer som har två eller färre ledamöter på någon position i utskottet. Men som ersättare får du bara rösta i utskottet om en ordinarie ledamot inte är på plats.

Antalet platser i EU-parlamentet fördelas efter ländernas storlek. Med bara 21 svenska EU-parlamentariker och 20 ständiga utskott gäller det så klart för partierna att prioritera de frågor som ligger dem närmst om hjärtat. Så frågan är hur heta jordbruksfrågorna är för de som nu aspirerar på en plats i nästa Europaparlament, vid valet den 9 juni.

LÄS MER: Torka och skyfall är det nya normala

Jordbruket har alltid varit en kärna för den Europeiska Unionen. 33 procent av sjuårsbudgeten på 1 074 miljarder euro går till jordbruket. Sedan förra valet har frågan om krisberedskap och livsmedelsförsörjning seglat högt upp på agendan. Klimathotet har knappast minskat, samtidigt som förståelsen för jordbrukets viktiga roll för att åtgärda detta har ökat.

Under kommande mandatperiod kommer europaparlamentarikerna dessutom att vara med och förhandla om nästa sjuårsperiod för den gemensamma jordbrukspolitiken, Cap. Ett första förslag är tänkt att presenteras redan om ett år och 2027 borde en ny överenskommelse vara klar att sjösättas. Det talas om behov av en rejäl reform med än högre fokus på miljö och klimatnytta, hållbarhet och omfördelning av direktstöden.

LÄS MER: Världen är som en tonårsfamilj i kris

Nu drar partiernas valkampanjer i gång, liksom mediernas valbevakning. För svenskt lantbruk är det alltså mycket som står på spel i EU-valet. Det är rimligt att näringen gemensamt kräver kandidater som vill engagera sig i jordbrukspolitiken. När detta skrivs knappt två månader före valet är det tyvärr skrämmande låg profil i frågan på samtliga partiers webbplatser.

Det kan kännas som att avståndet till Bryssel och Strasbourg är långt. Men möjligheten att påverka den kommande jordbrukspolitiken är inte längre bort än närmsta vallokal. Och resultatet, det kommer att påverka direkt på gårdsplanen.