Text: Johanna Karlsson, foderexpert, Växa
Studien jämförde vad som skiljer kor med hög och låg fodereffektivitet åt. Kor med lägre kroppsvikt var enligt denna mer fodereffektiva än större kor. En förklaring kan vara att kor med lägre kroppsvikt har ett lägre behov av energi för underhåll. Det verkar också som att korna med hög fodereffektivitet hade en mer uthållig laktationskurva än de ineffektiva korna.
En del av variationen i fodereffektivitet brukar tillskrivas skillnader i hur effektiv fodersmältningen är. Men i denna studie sågs ingen skillnad i fodrets totala smältbarhet mellan grupperna av kor.
Lägre metan hos fodereffektiva kor
Produktion av metan i vommen vid fodersmältning innebär en energiförlust. Energi i fodret som blir omvandlad till metan rapar djuren ut i stället för att ta upp. Metanproduktionen var också lägre hos fodereffektiva kor. Det är torrsubstansintaget som är den huvudsakliga faktorn som förklarar metanproduktionen hos kor, men i denna studie skiljde inte torrsubstansintaget mellan grupperna av kor. Det är möjligt att förklaringen till den lägre metanproduktionen hos de fodereffektiva korna därför är en annorlunda flora av vommikrober.
Inga svar om ketosrisk
De fodereffektiva korna använde mer av sina kroppsreserver både i tidig laktation och under hela laktationen. Att använda kroppsreserver som energi och näringskälla i tidig laktation är naturligt, men man vill inte att korna ska drabbas av ketos. Tyvärr var det för få djur i studien för att kunna säga något om förekomsten av klinisk ketos hos fodereffektiva kor.
Då mjölkkor varierar i hull under laktationen är det extra viktigt att mäta fodereffektivitet över hela laktationen, vilket gjordes i denna studie.
