Så påverkas kornas vitaminbehov under betesperioden

Att tillgodose kornas vitaminbehov i foderstater är lätt men förtjänar eftertanke. Vid ett webbinarium presenterades uppdaterade näringsrekommendationer och hur de kan förväntas svara när vitaminer ges på rätt sätt.

Text: Maria Åkerlind, foderexpert Växa

Bill Weiss, professor vid delstatsuniversitetet i Ohio, USA, gick igenom rekommendationerna vid ett webbinarium arrangerat av Hoards Dairyman.

NASEM

Senaste uppdateringen av vitaminrekommendationerna till mjölkkor gjordes 2021 av nationella forskningsrådet i USA. Det var den åttonde uppdateringen sen publiceringarna startade 1944 och refereras till NASEM, Nationella akademin för vetenskap, teknik och medicin. Dessa rekommendationer används i det nordiska fodervärderingssystemet NorFor.

Det svåraste är att balansera näringsämnen, som energi, kolhydrater (fiber, stärkelse med mera) och protein (AAT och PBV). Nästa steg är att se över makromineraler och mikromineraler, och i ytterligare nästa steg är att gå igenom kornas vitaminbehov. För mineraler behöver djurens behov ses över, liksom mineralkälla (kemisk form) och om det är motsatsförhållanden mellan vissa mineraler. För vitaminerna är det viktigt att det finns tillräckligt, men inte för mycket. Brister och överskott kan ibland uppvisa samma symptom.

När det gäller rekommendation för vitaminer talar man om ”tillräckligt intag. Forskningen har inte kunnat fastställa djurens behovsnivå. Men det går att se att vissa koncentrationer i foderstaten, eller totalt dagligt intag, har positiv effekt och därför är det angett som tillräckligt intag.

LÄS MER: Vildjäst – oönskade gäster i fodersilon

Vitamin A

Vitamin A behöver nästan alltid bli tillsatt extra. Potentiell positiv effekt av vitamin A är minskad förekomst av kvarbliven efterbörd, aborter, mastit och mer mjölk. Å andra sidan kan utfodring av för mycket vitamin A riskera att försämra upptag av E-vitamin och minska mjölkproduktionen.

Vitamin A är inte speciellt stabil om man jämför med vitamin D och E. I en premix, speciellt om det är tillsammans med koppar och zink kan förlusterna vara så mycket som 9 procent per månad. I sådana fall bör man ge lite mer för att vara på den säkra sidan.

Foderstatens sammansättning påverkar hur mycket av vitaminerna som bryts ned av vommens bakterier. Hög grovfoderandel bevarar vitaminerna bättre. Betesgräs innehåller mest betakaroten, vilket är ett förstadium till vitamin A medan halm inte alls bidrar med betakaroten. I ensilage som har lagrats länge eller har tveksam lagringsstabilitet kan man inte räkna med att vitaminer finns kvar. Man kan dra ner på vitamin A när djuren betar. För att vara på säkra sidan kan man överutfodra Vitamin A med 20 procent med goda resultat.

Att ta hänsyn till utöver rekommendationerna:

  • Bete. Under betesperioden och då betesgräset utgör 30 till 40 procent av foderstaten kan det täcka hela det tillräckliga intaget. En viss tillsats av vitamin A kan vara bra till lakterande kor om betesintaget är sämre någon dag till exempel vid regn.
  • Stärkelse. I de fall foderstaten innehåller mer än 25 procent stärkelse, ge 2000 IE vitamin A extra per dag för varje procent-enhet som överstiger 25.
  • Sinkor som får fyra kilo halm får mindre andel ensilage och lägre intag av betakaroten. Ge 15 000 IE vitamin A extra per dag.
  • För att inkludera alla risker är tillräckligt intag 110 000 IE vitamin A per dag för både sinkor och mjölkande kor.

Vitamin D

Även vitamin D behöver oftast bli tillsatt extra i foderstaten. Rekommendationen är högre till sinkor än mjölkkor. Den förutsätter att korna inte är exponerade för sol och blir utfodrade med vitamin D3.

Fodertillskottet vitamin D är ganska stabilt vid lagring, det är inte lika känsligt som vitamin A i oorganiska premixer som innehåller koppar och zink. Man kan räkna med 3 till 4 procent förlust per månad.

Extra vitamin D i foderstaten är viktigt för att blodplasman ska bibehålla gynnsamma nivåer. Då man tillämpar negativ katjonanjonbalans innan kalvning är det viktigt med vitamin D för kalciumomsättningen. Under sinperioden kan kroppen tränas i att frisätta kalcium från benvävnaden till förmån för råmjölk och mjölk i tidig laktation när korna inte får i sig allt kalcium via fodret. I försök har man visat att vitamin D ökar mängden råmjölk.

Kor som blir exponerade för sol fem till sex timmar per dag under sommaren behöver inte extra vitamin D i foderstaten. Det visade danska försök där man täckte korna för solljus i olika grad. Hos kor som hade häst-täcke och täckta juver bildades inget D-vitamin, medan kor som fick hela kroppen exponerad hade tillräckliga nivåer. Troligen behöver man ge lite tillskott under vår och höst även om korna exponeras för sol.

Det går att hålla en säkerhetsmarginal om 20 procent extra. 22 000 till 30 000 IE vitamin D per dag är ofarligt. Till friska kor har dubbla eller sex-dubbla rekommendationen ingen effekt på mjölkproduktionen, medan kor som har mastit ger fyra kilo mindre mjölk då de får 6-dubbelt rekommendationen jämfört med bara dubbla av vitamin D3.

Vitamin E

Vitamin E behöver liksom A och D nästan alltid tillsättas extra. Uppdateringen av nya rekommendationer ger högre nivåer av vitamin E till sinkor sista två till tre veckorna innan kalvning. Den ökade rekommendationen är baserad på minskad förekomst av kvarbliven efterbörd, livmoderinflammation och mastit.

Extra E-vitamin till sinkor behövs till viss del då de får i sig mindre från foderstaten än lakterande kor. Vitamin E går över till råmjölk, men nästan inget vitamin E går över till fostret. Det är också en grund till varför det är viktigt att ge sinkor extra vitamin E – för att kalven ska få dricka E-vitaminrik råmjölk.

Överutfodring av vitamin E under längre tid kan vara skadligt. Forskare från Nederländerna studerade mastitincidenser i tidig laktation på fem gårdar som hade dokumenterat mycket mastiter. Varannan ko fick mycket lägre nivå av E-vitamin än rekommenderat (135 IE per dag) och varannan fick 50 procent mer än rekommenderat (3 000 IE per dag) de två sista veckorna innan kalvning. Korna som fick den högre nivån hade högre incidens av mastiter på fyra av de fem gårdarna. I genomsnittet var den relativa risken 1,7 gånger högre när vitamin E överutfodrades.

Vattenlösliga B-vitaminer

Många fodermedel innehåller B-vitaminer. Redan på 1920-talet visade forskare att vommens bakterier tillverkar B-vitaminer. Tillsätter man extra vattenlösliga B-vitaminer i foderstaten bryter vommens bakterier ned dem.

Det finns inga rapporter om att B-vitaminbrist förekommer hos friska kor. Extra tillsats av vattenlösliga vitaminer ger mer funktion som en fodertillsats än vitamin.

I korthet:

● Extra vitaminer i foderstaten …

… kan förbättra djurhälsa och reproduktionen.

… har möjlighet att öka mjölkproduktionen och förbättra sammansättningen mjölken.

… kan vara lönsamt att tillsätta i foderstaten.

● Men för mycket …

… kan vara skadligt för hälsan.

… kan minska mjölkproduktionen.

… ökar foderkostnaden och minskar lönsamheten.

Källa: Bill Weiss, 2023-07-10. Vitamins for Dairy cattle. Hoards dairyman webinar.

Omvandlingstabell för internationella enheter, IE

Internationella enheter, IE (på engelska international units, IU) används för till exempel vitaminer och läkemedel.

Vitamin, 1 IEKälla Mängd per 1 IE
A Betakaroten, β-karoten**2,5 mikrogram
A Retinol 0,3 mikrogram
A Retinyl-acetat0,344 mikrogram
ARetinyl-palmitat*0,55 mikrogram
DKolekalciferol (vitamin D3)*0,025 mikrogram
DErgolkalciferol (Vitamin D2)0,025 mikrogram
ERRR-tokoferol0,67 milligram
ERRR_tokoferylacetat0,74 milligram
ERRR-tokoferylsuccinat0,83 milligram
Eall-rac tokoferol0,91 milligram
Eall-rac tokoferolacetat* 1,0 milligram
Eall-rac tokoferylsuccinat1,12 milligram


* vanligaste källan i sammansatta kraftfoder (pellets) och mineralfoder i
Sverige ** finns i enstaka kraftfoder