Rapsfoder minskar jodhalten i kornas mjölk

Mjölk är en av de produkter som hjälper till att fylla det dagliga behovet av jod för människor. Men på senare år har jodhalten i mjölkråvaran sjunkit. Därför behöver tillsatsen av jod i mjölkkornas foder nu öka.

Foto Ann Christin Olsson

Text: Maria Åkerlind, Foderexpert, Växa och Maria Karlsson, Mjölkkvalitetsexpert, LRF Mjölk

Innehållet av jod i hemodlat foder är lågt, mycket lägre än kornas behov. Därför finns jod tillsatt i både kraftfoder och mineralfoder. Jod i kornas foder går över till mjölken. Ju mer jod i foderstaten, desto mer jod i mjölken.

Samtidigt finns antinutritionella substanser i fodret som minskar kornas upptag av jod. Den vanligaste är glukosinolater, som bland annat finns i raps och även minskar överföringen av jod till mjölk. Eftersom foderprodukter från raps är den vanligaste proteinkällan till mjölkkor i Sverige kommer rekommendationen för innehåll av jod i foder nu att justeras upp.

Livsmedel viktiga jodkällor

Jod finns, vad man vet, bara i sköldkörtelhormonerna. Dessa hormoner påverkar alla celler i kroppen och är viktig för väldigt många funktioner i kroppen. För att nämna några: matsmältningen, tillväxt, immunförsvaret, fertiliteten, fostertillväxt, temperaturregleringen, musklerna och blodcirkulationen. Förutom mjölk är joderat salt, alger, fisk, skaldjur och ägg viktiga källor till människors jodintag.

Till skillnad mot flera andra länder har vårt grannland Norge inte jod tillsatt i bordssalt. Där är, förutom havsfisk, mjölken en viktig jodkälla. För att befolkningen i inlandet, som historiskt åt mindre mängd fisk, ska få i sig tillräckligt av grundämnet har de sedan 1950-talet utfodrat mjölkkor med extra jod.

Jodhalten minskar med raps

En norsk studie från 2018 visar att inblandning av rapskaka i foderstaten till mjölkkor gör att överföringen av jod från foder till mjölk minskar. Utan rapsinblandning överfördes 24 procent av joden till mjölken, men när korna åt 1,8 kilo rapskaka per dag återfanns bara 9 procent jod från fodret i mjölken (tabell 1).

Jodhalten i Norge.

Forskarna analyserade även kornas sköldkörtelhormoner, vilka var på normala nivåer. Det visar att det för kornas del fanns tillräckligt med jod i fodret. Trots att rapskakan innehöll väldigt låga halter av glukosinolater gav det alltså en effekt på överföringen av jod från foder till mjölk.

Denna forskning ligger till grund för hur mycket jod norska fodertillverkare tillsätter i kraftfoder till kor. På norska mjölkpaket står det att jodinnehållet är 16 mikrogram per 100 gram.

Fältstudie visar lägre jodinnehåll

I Sverige är jodhalten i dryckesmjölken lägre. 2019 analyserade LRF mjölk silomjölk från sju svenska mejerier. Resultaten visade att jodhalten sakta sjunkit sedan början på 2000-talet. Jodinnehållet bekräftades 2022 i en svensk fältstudie på 11 konventionella mjölkgårdar där tankmjölken analyserades och foderstaten dokumenterades. Gårdar med högre jodhalt i foderstaten hade överlag högre innehåll av jod i mjölken än gårdar med lägre andel jod i fodret. Ju mer rapsprodukter foderstaten innehöll desto lägre andel av joden i fodret övergick till mjölken.

Jodhalten i i foderstat och tankmjölk svenska gårdar.

Tilldelningen av rapsprodukter (summan av rapsmjöl, rapskaka och rapsfrö) varierade på gårdarna från 1,4 och upp till 5,3 kilo per ko och dag. Koncentrationen av jod i fodret varierade mellan 1,0 och 2,9 milligram jod per kilo torrsubstans, ts, i totalfoderstaten. Alla gårdarna låg över nuvarande rekommenderad lägstanivå om 1,0 milligram jod per kilo ts i foder enligt Norfors fodervärderingssystem. Innehållet av jod i tankmjölk varierade mellan 5 och 19 mikrogram per 100 gram.

Jodhalten i foderstat baserat på andel raps.

Resultaten från denna fältstudie stämde väl överens med den norska studien och visar att jodhalten i foderstaterna generellt behöver justeras upp i Sverige för att få önskad nivå i dryckesmjölken.

Baserat på den norska forskningsstudien och den svenska fältstudien går det att ange hur mycket jod som behöver tillsättas i fodret vid en ökande andel rapsprodukter, för att nå en viss koncentration jod i mjölken (tabell 3). Jodnivåerna i tabell 3 är i linje med det som norska fodertillverkare redan har.

Jodhalten ska öka i fodret

Svenska fodertillverkare har tagit del av resultaten. De kommer från och med i höst att öka andelen jod i kraftfoder, så att jodhalten i den svenska dryckesmjölken stabiliseras på en önskvärd nivå. Gårdar som hanterar egen rapsmjöl eller rapskaka behöver se över jodhalten i totalfoderstaten. Produktionsrådgivare från husdjursföreningarna kan hjälpa till att finna lösningar.

Rapsprodukter är den dominerande proteinkällan i kraftfoder till svenska mjölkkor. Det gör att fodertillverkare kan hålla en väldigt låg andel sojamjöl. Proteinet i raps har en aminosyraprofil som stämmer väl överens med kornas behov och som gynnar mjölkproduktionen. Bedömningen är att vi i Sverige kan fortsätta ha kvar rapsprodukter i kornas foderstater i lika stor utsträckning som vi redan har. Det räcker med en uppjustering av jodinnehållet i foderstaten.

Fakta/Jodhalten i foder

Kor klarar relativt höga nivåer av jod i foderstaten och risken för förgiftning är liten. Den övre gränsen för jod-inblandning i foder, som EU (2015) har fastställt, beror på att andelen jod i dryckesmjölk inte får bli för hög. EUs övre gräns är 5,7 milligram jod per kilo torrsubstans i totalfoderstaten (både grovfoder och kraftfoder). Det är långt över nivån som dagens svenska mjölkkor får.

Forskare och EUs myndighet för livsmedelssäkerhet (EFSA) diskuterar de röda alger som ska minska metanbildningen. Alger innehåller extremt höga jodhalter. Med alger i foderstaten, i tillräcklig nivå för att minska metan, är det lätt att närma sig EUs övre gräns.

Källa: Åkerlind och Karlsson.