Att få snurr på betesdriften kräver planering. På Åbysätter i Östergötland ger betet mer än motion för koran. Martin och Linnea Lindvall har en billigare foderstat under betessäsongen då korna mjölkar bra med mindre mängd kraftfoder.
Hos Anders Olsson i Rönningsberg i Jämtland är det ett bra bete och lite foder inomhus som driver kotrafiken med bra resultat. Läs reportagen från Åbysätter och Rönningsberg i nya numret av Husdjur.
Samtidigt visar en enkät i facebook-gruppen Mjölkdebatten att man vill ha bort beteskravet för att öppna för möjligheten att få ersättning eller mer betalt för mjölken. Andra undersökningar visar att det är bristen på mark som är det största hindret för att utveckla mjölkföretagen och bete kommer på sjunde plats, när olika hinder ska graderas. Läs mer i nya Husdjur.
Att mularnas bete och klövarnas tramp är nödvändigt för artrikedomen, är väl känt. Men även flytten av djur mellan betesmarkerna påverkar den biologiska mångfalden. Detta visar nya svenska studier som vi presenterar i Husdjur.
Bevattning för att säkerställa fodertillgången när vädret varierar blir allt intressantare. Husdjur visar exempel från Öland där avrinningsvattnet sparas till bevattningsdammar. Grovfoderskörden per hektar har ökat kraftigt vilket bidrog till att de kunde frigöra 25 hektar till majsodling på Skärlov på östra Öland.
På Perers lantbruk i Hälsingland, Suntetorps Säteri i Västergötland och Hillringsbergs lantbruk i Värmland har alla valt plansilor, men i helt olika utföranden. Det visar att det finns bredd i valet av metod och material. Men i grunden är resonemangen lika, för här handlar det om foderkvalitet, lagringskapacitet, logistik och minst ekonomi. Läs mer om de olika företagens resonemang i Husdjur nr 4.
Välkommen till att läsa Husdjur nr 4 och även med synpunkter på innehåll och vad vi kan skriva mer om, utveckla eller förändra!
