Tidningen Ladugården nummer 7 1948 räknas som startskottet för det som i dag är Husdjur. Tidigare hade tidningen getts ut av Ladugårdsförmännens och Kontrollassistenternas riksföreningar. När de gick samman i ett allmänt lantbrukstjänstemannaförbund med ett eget medlemsblad bildades en redaktionskommitté som tog över utgivningen av Ladugården.
Det innebär att den tidning du håller i din hand – nummer 6/7 2022 – är den första i den 75:e årgången av tidningen.
Helig ilska
1958 bytte tidningen namn till Svensk husdjursskötsel. En läsare som förväxlat det med att Ladugården skulle läggas ner greps av ”helig ilska”, vilket resulterade i en arg insändare till läsarspalten Oss kogubbar emellan – i dag sidorna Vi husdjursläsare.
Vi får tro att ilskan lade sig när det stod klart att det bara handlade om ett namnbyte, men det säger något om hur mycket tidningen betydde och än i dag betyder för Sveriges mjölkföretagare.
Erland von Hofsten var chefredaktör mellan 1970 och 1990. Han beskriver en arbetsam men rolig tid och med mycket tät läsarkontakt.
– Man kan säga att läsarna uppfostrade mig. Telefonen gick varm. Det hände till och med att de ringde mitt i natten och behövde ha hjälp med att skaffa fram veterinär och det bistod jag med.
Följt förändringen
Han berättar att medelkoantalet i början av 70-talet var fem kor.
– Vi tyckte då att utvecklingen gick otroligt fort, men det är ju inte att jämföra med hur det ser ut i dag, säger han.
Från 1982 var Britt-Marie Jafner en del av redaktionen och hade under 35 års tid en rad olika roller, främst som chefredaktör. Även hon lyfter läsarkontakten som en av Husdjurs främsta styrkor.
– För mig personligen är det alla möten med initierade och trevliga lantbrukare och anställda som fått mig att fortsätta och som inspirerat till att hitta nya infallsvinklar, berättar hon.
Många frågor återkommer
Under åren har läsarna kunnat ta del av de senaste rönen om utfodring och djurhälsa, om avel och om mjölkningsteknik. Mycket av det är aktuellt än i dag. Bland annat fanns redan på 1940-talet en oro om vad som skulle hända med jordbruksmarken om gårdarna skulle sluta hålla djur. Det finns också reportage och artiklar om när lösdrift var något som betraktades konstigt och när den första mjölkroboten togs i drift.
– På 1980-talet skrev vi om rundbalar och då var uppfattningen bestämt att “det kommer aldrig att gå”. Men se var vi är i dag, säger Britt-Marie Jafner.
Hon nämner också jämställdheten ute på gårdarna.
– Det har alltid funnits kvinnor i mjölkbranschen men det har varit männen som synts. Det har förändrats mycket genom åren även om det fortfarande finns mycket att göra.
Gårdsreportage mest populärt
Hon tror att Husdjur under åren varit en viktig plats för mjölkbönder att möta sina kollegor och att få läsa om hur andra i samma situation hanterat olika frågor.
– Gårdsreportagen har helt klart varit de mest populära, säger hon. Aven om avelsdebatter och -diskussioner varit det som fått känslorna att svalla allra mest.
Från 2018 är Linda Grimstedt Husdjurs chefredaktör. Hon tog över under en av branschens allra största kriser, den stora torkan. Den följdes sedan av pandemi, stabilisering av mjölkpriser och nu skenande kostnader i Ukrainakrigets spår.
– Det har varit otroligt viktigt att lyfta kunskap och visa på goda exempel redan från början, berättar hon.
Finns nu i flera kanaler
De senaste åren har Husdjur börjat utvecklas digitalt, genom att stärka varumärket i sociala medier, lanseringen av en e-tidning samt nyligen en helt ny webb. Men Linda Grimstedt tror att Husdjur i sin tryckta form kommer att finnas kvar under överskådlig framtid. En nästan hundraprocentig täckning bland mjölkföretagen visar att tidningen är ett uppskattat forum i branschen.
– Det är viktigt för en bransch att ha sin egen tidning som bryr sig om och som bevakar egna frågor. Läsarna kommer definitivt fortsätta känna igen Husdjur som visar på goda exempel och lyfter viktiga frågor för mjölkföretagen.
