Arlas vd: Kor är kloka och häftiga djur

Från mjölkbilen till toppen av butikskedjan. Arlas vd i Sverige, Cecilia Kocken, har under sitt första halvår på jobbet lagt tid på att lära känna verksamheten.

Text Linda Grimstedt
Foto Pressbild

I slutet av sommaren meddelade Arla att de välkomnar 15 nystartade svenska mjölkgårdar in i föreningen. En sällsynt händelse i kooperativet som varit försiktiga med att ta in nya gårdar de senaste åren. Samtidigt minskade antalet ägare i Sverige med 128 mellan 2021 och 2022.

Cecilia Kocken, sedan i april Arlas vd i Sverige, ser som sin främsta uppgift att skapa framtidstro i mjölkproduktionen, så att fler gårdar vågar satsa och det senaste årets trend med en svagt ökande invägning kan fortsätta.

Hon är civilekonom i botten och har många år inom detaljhandelsjätten Procter and Gamble bakom sig, med försäljning av ”allt från chips till tandborstar”. 2016 kom hon till Arla som chef för affärsområdet mjölk, yoghurt och mjölkbaserade drycker. Uppvuxen med företagets produkter kändes karriärsteget naturligt, inte minst eftersom hon även mjölkat kor på en kibbutz i Israel en tid efter studenten.

– Jag tycker om kor. De är kloka och häftiga djur. När jag valde Arla var det som att påsen knöts ihop, säger Cecilia Kocken.

Praoat i mjölkbilen

Sedan hon började på vd-posten den 1 april i år har hon ägnat en hel del tid åt att återknyta kontakten med korna. Hon har åkt med i mjölkbilen och suttit med hos Arlas styrelseledamot Gustav Kämpe när han fyllt i sin klimatredovisning.

– Jag har velat förstå alla stegen, jag behöver förstå gårdens dagliga verklighet.

Cecilia Kocken framhåller att det är en styrka för Arla att ha sin databas över gårdarnas klimatavtryck i alla ägarländerna. Hon menar att systemet gör det tydligt vilka åtgärder en gård kan göra för att minska sitt klimatavtryck.

Försiktig kring klimatberäkningen

Samtidigt har flera svenska kretsar kritiserat systemet för att missgynna gårdar med mer extensiv produktion. Här uttrycker sig Cecilia Kocken försiktigt, utifrån Arlas princip att systemet ska vara lika gynnsamt för alla olika typer av gårdar.

– I teorin ska ingen missgynnas. Men nu har vi gjort vår första beräkning och fått in all data, nu får vi se hur det faller ut. Det är en utvecklingsprocess.

Samtidigt är hon noga med att klimatberäkningen är nödvändig för att vinna handelns och konsumenternas förtroende. Det vet hon utifrån sina samtal med de stora handelskedjorna.

– Hela modellen finns för att vi ska nå våra klimatmål. Det är vad våra kunder förväntar sig och vi ska vara superstolta över att vi har gjort det här.

Att förstärka bilden av mejeriprodukter som klimatsmarta och hållbara livsmedel ser hon som en av vägarna till att öka mejerikonsumtionen, både i Sverige och i världen. En annan att genom innovation inom både produkter och tjänster hjälpa konsumenterna att hitta nya sätt att använda mejeriprodukter.

Vill skapa framtidstro

Men ska det finnas råvara till dessa behöver det finnas mjölkbönder.

– Det viktigaste för mig framöver är att skapa framtidstro och förutsättningar för svensk mjölkproduktion, säger hon.

Hon nämner en uppdaterad livsmedelsstrategi, fokus på svensk beredskap och samarbete mellan lantbrukets organisationer för att nå detta.

– Hur kan vi påverka en politisk enighet att satsa på livsmedel i Sverige? Där tror jag det behövs blocköverskridande politiska målsättningar, säger hon.

Svårt med lönsamhet för små gårdar

Hennes chef, Peder Tuborgh, hamnade för några år sen i blåsväder. Detta efter att ha uttryckt att det på sikt är bra att antalet stora gårdar ökar. Även om det innebär att mjölkinvägningen till en början minskar när många små gårdar lägger ner samtidigt.

På frågan om hur Cecilia Kocken ser på små gårdars roll för svensk mjölkproduktion och risken för att de läggs ner i områden där det är svårt att växla upp koantalet och därmed investera i nya byggnader och teknik, ber hon att få återkomma och lämnar sedan ett skriftligt svar.

”Även om vi tycker att det är värdefullt med en mångfald av olika typer av gårdar, så kan det vara svårt att få lönsamhet i väldigt små företag. Dokumentations- och effektivitetskraven ökar i hela samhället, det gäller inte bara lantbruket. Vi hämtar och förädlar mjölken oavsett gårdens storlek, och det är upp till den enskilda bonden hur hen vill driva sitt företag”.