*Sedan förra parlamentsvalet har Peter Lundgren (f.d. SD) blivit politisk vilde och Sara Skyttedal (f.d. KD anslutit sig till Folklistan.
1.
Vilken är den viktigaste jordbruksfrågan för EU och hur vill ert parti driva den?
VALKOMPASS: Sveriges Radios valkompass
Vänsterpartiet:
Att stärka stödet för lantbrukets omställning för miljö- och klimatnytta samt att förhindra att länder utanför EU kan konkurrera med lägre miljökrav på importerade livsmedel.
Socialdemokraterna:
Jordbruket är avgörande för vår beredskap. Livsmedelsproduktionen behöver säkras genom att skapa förutsättningar för ett starkt, lönsamt och hållbart jordbruk i hela landet. Generationsskiften behöver stöttas, ett aktivt jordbruk premieras och motståndskraften stärkas.
Miljöpartiet:
Att skapa bättre villkor och ekonomiska incitament som säkerställer att lantbrukare får ordentligt betalt för de ekosystemtjänster och hållbara produkter de producerar. Då maximerar vi skogens och markens möjlighet att bidra i kampen mot klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald. EU-politiken kan bidra särskilt mycket genom att jämna ut spelplanen och säkerställa rättvis konkurrens.
Centerpartiet:
Det blir att modernisera jordbruket i en sådan utsträckning att vi klarar av att trygga livsmedelsförsörjningen samtidigt som vi klarar den gröna omställningen. Vi behöver stärka den svenska beredskapen på alla plan, och mycket av den förstärkningen kommer att kräva politik på EU-nivå.
Liberalerna:
Att nå målet om hälsosam mat. Jordbruket är en central näring för Sverige och EU, men EU måste hjälpa jordbruket i Europa att ställa om. För att nå detta mål är det viktigt att vi minskar användningen av antibiotika för hälsans skull och användningen av konstgödsel för att minska övergödningen.
Moderaterna:
Att få på plats ökad regelefterlevnad ute på kontinenten. Särskilt när det gäller djurvälfärd och antibiotika. Det spelar inte någon roll vad vi har för EU-regler om de inte blir följda. Det skulle också ge jämnare spelregler för svenska lantbrukare som lever upp till högt ställda krav.
Kristdemokraterna:
En tryggad förmåga att producera livsmedel, vilken skär igenom många frågor och en rad olika aspekter. För att bevaka detta krävs engagemang i mer än rena jordbruksfrågor/Cap. Det är viktigt att byråkratin minskar inom EU:s jordbrukspolitik.
Sverigedemokraterna:
Att skapa långsiktiga förutsättningar för en livskraftig primärproduktion av livsmedel inom EU. Konkret betyder det att branschen blir mer lönsam och att det finns en framtidstro så att unga människor vill arbeta och vågar satsa inom jordbruket. Här finns det inte en enskild lösning utan det handlar om flera åtgärder som krävs av politiken. Lika viktigt är att EU-reglerna fungerar för och gynnar Sverige.
2.
Nästa programperiod för EU:s gemensamma jordbrukspolitik – Cap – ska förhandlas under mandatperioden. Hur vill ni att den ska utformas?
LÄS MER: Introduktion till EU-valet
Vänsterpartiet:
Stödet ska stärkas för små- och medelstora lantbruk och för den miljö- och klimatnytta som de producerar.
Socialdemokraterna:
Vi vill se en jordbrukspolitik för fler jobb, ökad, lönsam, livsmedelsproduktion och med höjda ambitioner inom miljö- och klimatområdet. Det är helt nödvändigt för vår beredskap att jordbruket får förutsättningar att investera för att bli starkare och bryta osunda beroenden av fossila insatsvaror, vilket bör vara i fokus för nästa period av jordbrukspolitiken.
Miljöpartiet:
Vi vill reformera jordbrukspolitiken i grunden och fasa ut direktstöd som är baserade på hektar. Systemet för stöd till EU:s bönder behöver revideras så att det gynnar jordbrukets omställning och bättre stödjer småskaligt och ekologiskt jordbruk. Det största hotet mot livsmedelsproduktionen i Europa är jordbrukets fossilberoende, klimatförändringar och en ekosystemkollaps. Därför behövs också en övergripande lagstiftning med rättsligt bindande principer och mål som garanterar hållbarheten i hela livsmedelskedjan.
Centerpartiet:
Jordbrukspolitiken behöver bli mer marknadsorienterad och konkurrenskraftig. EU konkurrerar på en global marknad och då funkar inte att binda ris åt egen rygg genom byråkrati och onödiga förbud. EU behöver även öka sina ambitioner inom miljö, klimat och djurvälfärd.
Liberalerna:
Vi vill ta bort allt produktionsstöd och att enbart stöd till miljövänlig omställning av jordbruk och landsbygdsutveckling finns kvar. Vår bedömning är att merparten av alla klimatskadliga EU-subventioner i dag går till jordbruket och vi vill att EU ska möjliggöra den gröna omställningen, inte hålla den fossila ekonomin under armarna. Det är också särskilt viktigt att reformera jordbrukspolitiken för att Ukraina ska kunna bli EU-medlem med tanke på deras omfattande livsmedelsproduktion.
Moderaterna:
Vi är generellt skeptiska till att en stor andel av EU:s budget går till jordbruket. Det är bra om jordbrukspolitiken ses över och effektiviseras. Den viktigaste målsättningen med jordbrukspolitiken i EU bör vara att utjämna konkurrensförhållandena mellan EU:s medlemsländer.
Kristdemokraterna:
Böndernas högre risktagande kopplat till väder, marknad och epizootier behöver stödjas. Vissa vill ta från gårdstöd till miljöstöd men det är pengar som skulle gått till jordbruket ändå. Miljöstöd ska bidra till nettolönsamhet och inte bara vara en kostnadskompensation. Att bevaka miljölagar och processer är lika viktigt som Cap. Dessutom bör flexibiliteten i regelverken öka.
Sverigedemokraterna:
Den måste innehålla rejäla förenklingar. Det handlar om allt från indikatorer och uppgiftslämnande till åtgärdskrav. Vi vill se större fokus på att skapa tillväxt i sektorn. Böndernas behov måste styra mer och politikens klimatmål mindre. Vidare vill vi att det ska bli möjligt, för de nationer som vill, att ge stöd vid skarpare nationella krav på djurvälfärd.
3.
Hur vill ni skapa bra klimatmål för jordbruket som tar hänsyn till dess naturliga förutsättningar och förmåga att försörja unionen med livsmedel?
Vänsterpartiet:
För att nå klimatmål behöver stödet till de lantbrukare som bidrar till ökad kolinlagring, minskade utsläpp och ökad klimatanpassning bli stärkt genom åtgärder både nationellt och på EU-nivå. På nationell nivå har vi föreslagit en miljard mer i stöd i år till jordbruket jämfört med regeringen. Detta för att stärka omställning och självförsörjning.
Socialdemokraterna:
Bra mål för jordbruket går bäst att skapa genom dialog och samverkan med de som varje dag bidrar till vår livsmedelsförsörjning, det vill säga våra svenska lantbrukare. Det viktigt att vi politiker har en helhetsbild av hur vi bäst stärker och säkrar livsmedelproduktionen och att vi har löpande kontakt med de aktörer som har stor kunskap på området.
Miljöpartiet:
Vi måste ge mycket mer stöd till lantbrukare som jobbar med hållbarhet och biologisk mångfald. Det behövs både för att jordbruket ska bidra till klimatmålen, och för att göra livsmedelsproduktionen mer motståndskraftig mot de klimatförändringar vi redan orsakat. Att vi har bönder som producerar det mesta vi behöver lokalt och nationellt, på ett hållbart sätt, är avgörande för livsmedelsförsörjningen, klimatet och även ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv.
Centerpartiet:
Böndernas lönsamhet och konkurrenskraft måste värnas genom bland annat regelförenklingar. Sverige bör spela en aktiv roll på europeisk nivå med att reformera jordbrukspolitiken i en mer hållbar riktning. Det viktigt att alla delar av samhället är del av omställningen och därför vill vi på sikt inkludera jordbruket i EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS).
Liberalerna:
EU:s gemensamma jordbrukspolitik måste ha ännu tydligare mål för att främja klimatvänliga insatser inom jord- och skogsbruket. För att få stöd ska man motverka klimatförändringarna. Särskilt viktigt är att vi får på plats en EU-strategi för en effektiv vattenanvändning för ett livskraftigt jordbruk i hela EU trots extremväder och torka.
Moderaterna:
Jordbrukets förutsättningar ska stärkas genom sänkta skatter, slopade särkrav och minskad byråkrati. Redan i dag tar jordbrukare omfattande ansvar i klimatarbetet, de bör inte betungas med ytterligare pålagor. Ett levande lantbruk är en grundförutsättning för att samhället i övrigt fungerar. Om man vill att Sverige ska ha en levande landsbygd går det inte att slå undan benen för vårt lantbruk.
Kristdemokraterna:
Det är viktigt är inte att skapa klimatmål för lantbruket utan att just säkerställa ett aktivt lantbruk som kan odla och maximera fotosyntes. Då får vi kolbindning och klimatnytta på köpet. För lantbrukets perspektiv handlar kommande mandatperiod om att driva en politik som kan sortera mellan stora och små frågor, och som ser jordbrukets betydelse för ekonomi, biologisk mångfald och självständighet.
Sverigedemokraterna:
Målen ska inte vara specifika för jordbruket utan övergripande, för att möjliggöra utsläppssänkningar där det är lättast. Cap bör innehålla stöd för minskade utsläpp. Vi bör uppmuntra nya lösningar för klimatsnål gödselproduktion, biodrivmedelsproduktion, nya sorter, foderstater och tillvaratagande av restprodukter. Reglerna bör räkna med inlagringen av kol i betesmarker. Många delar av EU såsom i Sverige är utmärkta för animalieproduktion, även ur relativt klimatperspektiv. Vi vill gärna se fler betande djur, särskilt om det minskar importen.
4.
Det råder brist på proteinfoder i Europa. Bör – och i så fall hur – unionen agera för att öka den egna proteinproduktionen?
Vänsterpartiet:
Produktionsstödet bör bli stärkt för ökad självförsörjning av proteinfoder.
Socialdemokraterna:
Ja. Ökad växtproteinproduktion är viktigt för att stärka livsmedelssäkerheten i Sverige och Europa. Vi behöver fortsätta att satsa på forskning, innovation och kunskapsspridning för att förbättra förutsättningarna för teknikutveckling och ökad produktion.
Miljöpartiet:
Vi måste främja den egna proteinproduktionen samtidigt som vi måste anpassa den till våra begränsade naturresurser. Eftersom svenska bönder har en mer hållbar djurtäthetsnivå och fler betande djur än många andra EU-länder ser vi att europeisk djurproduktion i linje med vår kapacitet att producera egna proteingrödor till foder skulle gynna svenska nötkött- och mjölkproducenter.
Centerpartiet:
Ja, detta är en prioriterad fråga för Centerpartiet. Vi har under mandatperioden 2019–2024 varit med och skrivit EU:s nya proteinstrategi. Den innehåller flera lösningar för hur livsmedelssystemet kan bli mer hållbart – mer forskningsmedel, bättre styrning av jordbrukspolitiken, effektivare regelverk och bättre samverkan inom livsmedelskedjan är några exempel på åtgärder som vi avser att driva.
Liberalerna:
Vi bör öka forskningen om alternativa proteinkällor som går att odla i EU. Genom fler program för växtförädling kan proteininnehållet i grödorna bli bättre och därmed totalt sett minska behovet av proteinfoder. Vi vill också liberalisera EU:s regler för genmodifierade grödor. Att utnyttja GMO-teknik är ett måste för att spara på jordens resurser och för att stärka jordbrukets motståndskraft mot klimatförändringarnas konsekvenser.
Moderaterna:
När Sverige och Europa nu rustar upp och förbereder sig för kristider är det viktigt att inte glömma den centrala roll som jordbruket spelar. Att europeiska jordbrukare ska vara konkurrenskraftiga och att Europa ska bli mer självförsörjande på kritiska livsmedel är viktiga steg i att öka vår motståndskraft.
Kristdemokraterna:
Ja. EU kan endast i begränsad omfattning styra marknaden, men genom Cap kan man stötta inhemskt odlade proteingrödor. Genom pragmatisk hantering av moderna växtförädlingsmetoder kan förädlingstakten öka vilket ger större möjligheter att både klimatanpassa och utveckla proteingrödor för Europas olika delar. Europa måste arbeta för att bli mindre beroende av strategiska insatsvaror från tredje land.
Sverigedemokraterna:
Ja, det är positivt om vi kan öka produktionen av proteinfoder i EU. Det finns ett reellt behov av att se till att EU kan stå på egna ben när det gäller de insatsvaror som vi behöver för att klara primärproduktionen av livsmedel. SD uppmuntrar aktivt utveckling av nya sorter och ett fungerande regelverk för det. Hur vi i övrigt bäst arbetar för en ökad proteinproduktion behöver branschen berätta.
5.
I dag har Sverige inga ordinarie ledamöter i EU-parlamentets jordbruksutskott. Vill ert parti försöka få en ledamot där och i så fall vem?
Vänsterpartiet:
Vårt förstanamn Jonas Sjöstedt vill helst sitta i miljöutskottet. Men Jonas och övriga kandidater är öppna även för andra utskottet.
Socialdemokraterna:
Hur utskottsplatserna blir fördelade kommer bli föremål för tuffa förhandlingar, men oavsett hur de faller ut kommer det vara viktigt för oss socialdemokrater att driva på i jordbruksfrågorna.
Miljöpartiet:
Ja, Pär Holmgren.
Centerpartiet:
Vår Europaparlamentariker Emma Wiesner har varit väldigt aktiv i jordbruksutskottet under sin tid som ersättare. Det finns inga formella hinder att leda förhandlingar, lägga ändringsförslag och driva politik även med en ersättarplats om man som ledamot väljer det, men ännu bättre hade det självklart varit att hon får en ordinarie plats.
Liberalerna:
I dag har Liberalerna en ledamot i EU-parlamentet, Karin Karlsbro, som har drivit en aktiv miljö- och klimatpolitik under hela mandatperioden. Efter valet hoppas vi på fler ledamöter så att Liberalerna kan nominera fler kandidater till EU-parlamentets olika utskott, till exempel jordbruksutskottet.
Moderaterna:
Det återstår så klart att se efter valet vilka utskott som Moderaterna kommer ha möjlighet att ta plats i, men AGRI är ett viktigt utskott så det ska inte uteslutas. Oavsett kommer Moderaterna fortsätta vara aktiva i den europeiska jordbrukspolitiken.
Kristdemokraterna:
Viktigast är att Sveriges EU-parlamentariker arbetar för Sveriges intressen oavsett i vilka utskott de tar plats. Vi hoppas att KD behåller två EU-parlamentariker och att en av dem tar plats i jordbruksutskottet.
Sverigedemokraterna:
Vi ser gärna att Sverige har en representant i parlamentets jordbruksutskott. Vårt andranamn på listan, Beatrice Timgren sitter i dag i Riksdagens miljö- och jordbruksutskott och hennes genuina engagemang i dessa frågor gör henne till en mycket lämplig kandidat för uppdraget.
