Kjell Jonsson från Stöde i Medelpad gjorde nog sitt livs affär när han i augusti 2013 åkte till Linghem för att på auktion köpa djur från Lars-Gunnar Samuelssons besättning. Bland de djur som skulle auktioneras ut fanns 697 Wilhelmine, en andrakalvare född i december 2010 med härstamningen Truman-Laudan.
– Det här inträffade när mjölkpriset var jättedåligt. Jag betalade bara 14 000 kronor för henne på auktionen. Då var hon sinlagd och skulle få sin andra kalv, säger Kjell Jonsson.
Först över 200 ton
Sedan dess har hon levt sitt liv i hans besättning och verkligen visat vilken mjölkkapacitet hon har. Hon är den första svenska kon som producerat mer än 200 ton, en gräns som hon passerade någon gång strax före årsskiftet.
– Som mest har hon varit uppe i 90–92 liter per dygn och har även haft väldigt höga halter i mjölken. Det är inte många gånger under de här tio åren som hon har legat under 50 liter per dygn. Hon har alltid legat på den nivån när det är dags att sinlägga henne, säger Kjell Jonsson.
De senaste fem åren har Wilhelmine varit lite extra omhuldad och haft en egen box i stallet. Hon blev halt och fick vila sig i boxen, något som hon uppskattade väldigt mycket. Efter mjölkningen vill hon nu alltid gå tillbaka in i boxen, framför allt över natten.
– När vi börjar mjölka på morgonen så släpper vi ut henne ur boxen. Hon är med de andra korna, men när hon har blivit mjölkad så går hon bort till boxen igen, säger Kjell Jonsson.
Gillar kalvfoder
Eftersom hon har visat vilken produktionskapacitet hon har så har hon alltid haft fri tillgång på kraftfoder.
Kjell avslöjar att hon är väldigt förtjust i kalvfoder, så det har hon också fått.
– Jag tror att det är därför som hon har så höga halter i mjölken, säger Kjell Jonsson.
Under sitt liv har Wilhelmine varit relativt problemfri med bara någon juverinflammation. Däremot har hon behövt lite extra omvårdnad för klövarna. Kjell Jonsson tror att det kan bero på hennes höga kraftfoderkonsumtion.
– Vi har fått verka henne ganska ofta och sätta någon kloss på henne ibland när hon fått klövsulesår, säger han.
Långa kalvningsintervall
De gånger Wilhelmine inte tagit sig dräktig på första semineringen efter kalvning har hon varit lite svår att få dräktig, vilket inneburit att hon fått lite längre kalvningsintervall ibland.
Foto i topp: Gunilla Lindqvist
Mer om Wilhelmines härstamning med mor och mormors produktion kan du läsa i Husdjurs e-tidning (låst artikel, tillgänglig för prenumeranter).
Tysk härkomst
697 Wilhelmine härstammar från 1319 Wilhelmine (Jesther-Arlinda Melwood) som importerades som embryo från Tyskland av Lars-Gunnar Samuelsson. Hon kommer ur den tyska W-familjen hos Christian Bielefelt i Dalvers, Tyskland. Den har fler representanter i Sverige, bland annat i form av Wunder-familjen hos Anki och Magnus Sandin på Isakgården i Älvsbyn. 1319 Wilhelmine och Isakgårdens första Wunder var kusiner på mödernet.