Årets Vallmästare 2024 är familjen Uhlin på Lyngens gård i Hasslöv utanför Laholm i Halland.
Motivering
Generationers erfarenheter har gett en vallodling i framkant. Rådgivning har trimmat strategin. Prognosprover analyseras lokalt för att pricka rätt datum. Med hjälp av bevattning minskas sårbarheten för torrår och bidrar till jämna värden i såväl kvalitet som mängd.Resultatet ger ett grovfoder i toppklass som lägger grunden för både en hög mjölkproduktion och fin tillväxt på gårdens tjurar.
– Det känns både omtumlande och hedrande. Vi spänner bågen. Pojkarna är riktigt heta på det och nu är det dags för årets skörd, säger Magnus Uhlin när han i början av maj får besked om vinsten.
Magnus och Eva-Lott Uhlin bedriver mjölkproduktion samt tjuruppfödning och växtodling tillsammans med sina söner Anton, Joel och Albin. Dessutom finns en entreprenadverksamhet som delar av familjen är engagerad i.
LÄS MER: Alla som har blivit Årets Vallmästare
Ändrade vallstrategin
På Lyngens gård har kornas krav på vallfodret i kombination med övriga använda fodermedel legat bakom de senaste årens förändringar av vallstrategin. Magnus Uhlin var först tveksam till att öka andelen baljväxter i slåttervallen, men blev övertygad av sin produktionsrådgivare Annica Hansson på Växa. Sedan några år använder de därför en egenkomponerad, intensiv vallfröblandning. De skördade vallen fem gånger under 2023 med förstaskörd den 20 maj och därefter fyra veckor mellan skördarna. I år tog de förstaskörden redan den 16 maj. Gården odlar även majs och åkerböna, vilket bidrar till självförsörjningsgraden på protein.
– Vi har en låg kraftfoderåtgång och kostnad. Vi ligger på 0,31 kilo kraftfoder per kilo levererad mjölk. För tre år sedan fick vi en jättefin förstakörd. Annica övertygade mig om att dra ner på kraftfodret för att låta vallfodret gå fram. Jag var först skeptisk, men foderräkningen blev lägre och mjölken kom ändå. Vi är i samma läge i dag, säger Magnus Uhlin.
LYSSNA: Lyngens gård i Kopodden
Tog bort sojan
Det högre innehållet av protein i vallfodret innebar även att de stegvis kunde sänka den inköpta sojan förra året och i december tog de bort den helt och hållet. Avkastningen och halterna fett och protein fortsätter trots det uppåt.
Inför vallskörden klipper Magnus Uhlin egna prognosprover för att pricka rätt skördedatum. Närheten till analysföretaget Lantbruksanalys gör att han kan få provsvar redan till nästa morgon om energi- och proteininnehåll. Sedan går det fort. Vallen slås och hackas med inlejd exakthack. Vallkedjan är snabb och en bra kontakt med maskinstationen gör att tiden från beslut om skördestart till att silon är färdigpackad är kort. Ofta hinner man få in skörden på 1 till 1,5 dygn.
Bevattning värdefull
En mycket viktig faktor för de fina vallskördarna menar Magnus Uhlin är möjligheten att bevattna slåttervallen. Gårdens vallar har haft bevattning sedan 1970-talet, så inte ens torkåret 2018 fick någon allvarligare påverkan på vallfodertillgången. Minst två bevattningar om 20 mm per tillfälle före förstaskörd och sammanlagt fem till tio bevattningar per säsong ger en bra volym vallfoder att bärga. En mycket grov uppskattning tyder på att hektarskörden kan ligga runt 12 ton torrsubstans per hektar.
Fakta/Lyngens gård
Ägare: Magnus och Eva-Lott Uhlin
Familj: Sönerna Anton 30, Joel 27 och Albin 25 år.
Anställda: Sönerna samt ytterligare en heltidsanställd och en deltidsanställd.
Besättning: 110 SRB plus rekrytering. Föder upp alla tjurkalvar till slakt. Medelavkastning senaste 12 månaderna 13 052 kilo ECM (4,7 procent fett och 3,9 procent protein).
Areal: 180 hektar (ha) åker plus 30 ha naturbeten. Vall på cirka 45 ha. Tar fem skördar. Egen vallfröblandning med 10 % rödklöver, 37 % timotej, 13 % ängssvingel, 15 % engelskt rajgräs, 20 % rörsvingelhybrid. Ensilerar i plansilo. Förutom vall odlar gården även potatis, morötter, åkerbönor, majs och spannmål.
Gödsling: Flytgödsel 20-15-15-(15) ton/ha ger cirka 50–65 kg kväve/ha och år beroende på tillgång. NS27-4 280 kilo per hektar till första skörd, därefter sjunkande ner till ca 100–150 kg/ha till femteskörden. Sammanlagt cirka 293 kg kväve/ha och år.
Näringsinnehåll per kilo ts 2023:
Förstaskörd: 11,6 MJ, 172 g råprotein (rp), 6,54 NELp20, 385 g NDF, 105g iNDF.
Andraskörd: 11,3 MJ, 160 g rp, 6,36 NELp20, 434 g NDF, 105 g iNDF.
Tredjeskörd: 11,1 MJ, 162 g rp, 6,24 NELp20, 482 g NDF, 115 g iNDF.
Fjärdeskörd: 11,1 MJ, 184 g rp, 6,38 NELp20, 461 g NDF, 123 g iNDF.
Femteskörd: 10,3 MJ, 154 g rp, 5,95 NELp20, 477 g NDF, 201 g iNDF.
