Visst ska vi glädjas åt det positiva som poppat upp i statistiken det senaste året. Som fler kor, ökad mjölkinvägning, fler förprövade mjölkkoplatser och högre mjölkpris. Men vi får inte blunda för de långsiktiga trenderna med färre kor, minskad mjölkinvägning, få förprövade platser och ett mjölkpris som inte lyckats matcha prisökningar på insatsvaror.
Siffror ska hanteras varsamt och både hot och möjligheter lyftas. Analyserna påverkar vägval, investeringsbeslut och framtidstro. Att pandemin har gjort att konsumenterna fått smak för närproducerat, bönderna blivit samhällsviktiga och att självförsörjningsgraden lyfts som en del i civilförsvaret ger positiva signaler. Men vi får inte slå oss till ro och tappa tryck i de frågor som handlar om att stärka den långsiktiga konkurrenskraften. Annars risker vi en fadd eftersmak när vardagen efter pandemin återvänder.
DET ÄR FÖRST NU som de gårdar som drabbades hårt torkåret 2018 börjat komma i fas med ekonomi och växtodling. En mjölkbonde ringde om det ekonomiska krokodilgap som öppnade sig när de skulle beställa kraftfoder. Det var 55 öre dyrare att binda priset för färdigfoder i höst. För deras del en kostnadsökning motsvarande 23 öre per kilo mjölk. Samtidigt kom Arla med beskedet att mjölkpriset sänks med 10,4 öre från september. Såväl ekonomiska som mentala muskler behövs för att hantera detta.
De senaste åren har vi kunnat poppa popcorn och bänka oss för att följa debatten om kon som klimatbov, något som ibland kunnat göra en mörkrädd. Lite ljus i höstmörkret är att konsumtionen av mejerivaror faktiskt ökat de senaste åren. Både totalt och per person. Så glaset är i detta perspektiv tämligen fullt, av komjölk. Men innehållet grumlas av att bara 70 procent är blågult. Medan kurvan för andelen svenskt nötkött pekat uppåt de senaste åren, pekar motsvarande kurva för mjölken nedåt. Speciellt har den svenska osten inte varit någon lyckost.
MIN SANNING ÄR att det är dags för mjölken att börja snegla på hur nötköttet lyckats sälja in de svenska mervärdena, ta marknadsandelar från importen och leverera en starkare prisutveckling än vad mjölken har haft. Det är dags för mjölken att börja visa musklerna.
