Tre värdiga kandidater tävlar om att utses till Årets vallmästare 2020. Här kan du läsa om var och en av dem:
JB holstein
På JB Holstein finns ett stort ko- och växtodlingsintresse. Vallodlingen är en av de viktigaste pusselbitarna för att nå en hög mjölkavkastning.
HÖRBY. JB Holstein i Västra Vedåkra, strax söder om Hörby i Skåne, drivs som ett familjeföretag av makarna Jeanett och Bengt Sjöland, där Bengt har ett stort vallintresse och ansvarar för växtodlingen tillsammans med sonen Andreas Sjöland. Och Jeanett Sjöland, tillsammans med dottern Amanda Sjöland, håller i det som rör korna.
– Vallen är det som gör hela foderstaten, säger Bengt Sjöland.
– Ja, det ska vara mycket vall och bra kvalitet, säger Andreas Sjöland.
Målet är över 11 megajoule, 160 – 170 gram råprotein, 35 – 40 procent ts och inte för lite fibrer. Att få upp energin är det viktigaste, resten kan de justera i mixen med proteinfoder och halm.
De har en egen vallfröblandning till slåttervallen. Ett favoritgräs är Hykor som är en rörsvingel, och knepet för att lyckas med det gräset är att skörda i tid. Lite lusern ingår för att den är torktålig. Sen cirka 17 år odlar de majs, men vallen står fortfarande för nästan tre fjärdedelar av grovfodret i mixen.
– Med majsen har det blivit ännu viktigare med ett vasst vallensilage, både när det gäller energi och protein, säger Bengt Sjöland.
De har haft ungefär samma vallkedja i snart 20 år, och en filosofi är att inte ändra på sådant som fungerar. Bredspridningen har tillkommit på senare år. Först enbart till det som skulle rundbalas, men det fungerade så bra att de nu gör det med all vall, utom om det är extremt torrt väder, som sommaren 2018.
Jeanett och Amanda Sjöland lyfter också fram avelsarbetet, de har avlat för att få kor med bra kroppskapacitet och där utfodringen redan från start är inriktad på att stimulera kvigkalven att utvecklas till en god grovfoderomvandlare.
Text och foto: Ann Christin Olsson
Kullingsjö lantbruk
På Elmersgården är vallen i fokus – den är själva grunden och en förutsättning för en framgångsrik ekologisk mjölkproduktion. Ständig effektivisering och vidareutveckling har gett resultat.
Vårgårda. Den ekologiska mjölkproduktionen på Kullingsjö lantbruk, Elmersgården i Vårgårda, visar på mycket bra resultat. Hela arbetsgruppen på gården har en stark vilja att bli bättre. De utvecklar ständigt företaget och sitt arbetssätt för att få en effektiv produktion och hög lönsamhet.
– Det vi arbetar med nu är att öka fodereffektiviteten i besättningen. Vi tittar på hur mycket mjölk vi får ut av de kilo foder vi utfodrar till korna. Vi vill även minimera spillet i silon genom att fokuserar ännu mera på packningen framåt i tiden, säger Kristoffer Kullingsjö.
Det som tidigare systematiskt arbetats igenom på gården är bland annat skördestrategi, typ av vall, bevattning, bete, och nu senast storlek på silo samt uttag och förluster.
Grovfoderandelen är hög i besättningen, vilket är naturligt eftersom produktionen är ekologisk, men enligt Torbjörn Lundborg, produktionsrådgivare sedan många år på Elmersgården, så utfodras cirka 13-14 kg ts torrsubstans vallfoder per ko och dag, sinkorna inräknade.
Det senaste kontrollåret låg avkastningen på Elmersgården på hela 12 095 kilo ECM, vilket innebar att korna var landets näst högst avkastande ekobesättning. Kristoffer påpekar hur viktig vallfoderkvaliteten är för den produktion besättningen uppnår. Målet är därför att varje år nå över 11 MJ och 150-170 gram råprotein per kilo torrsubstans i förstaskörden.
Viktiga faktorer för att nå hög kvalitet i grovfodret är att slå vid rätt tidpunkt och att få in fodret snabbt i silon. För att uppnå det har Kristoffer och Tobias under många år samarbetat i vallskörden med andra mjölkföretagare. Vallen slås och bredsprids för att få förtorka till cirka 30-32 procents torrsubstans innan den strängläggs och sedan hackas och packas i plansilo.
Text och foto: Lisbeth Karlsson
Burgärda gård
På Burgärdan utanför Lövånger i östra Västerbotten kan Åke Andersson ha hur många strategier för växtodlingen som helst, men det är hur vintern blir och när våren kommer som avgör vilka insatser han slutligen väljer.
– Det ena året är inte det andra likt, så det gäller att vara flexibel, säger Åke Andersson som har mjölkproduktion med 70 kor i Ytterbyn sex mil rakt söder om Skellefteå.
Hans styrka i vallodlingen är förmågan att tidigt fokusera och lägga annat åt sidan för att komma ut och ta förstaskörden. Där har han god hjälp av grannen och sparringpartnern Urban Åberg vilken han har ett tätt maskinsamarbete med.
När vintern släpper i Västerbotten kommer gräset igång fort. Oftast hinner Åke Andersson få undan spannmålssådden innan det är dags för förstaskörden, men sådden av rena gräsvallar får han lägga åt sidan när det är dags. Mängden i förstaskörden är mindre viktig, anser Åke Andersson.
– Börjar du i tid med förstaskörden får du igen det på andra och tredje. Du ska ta gräset så tidigt att du får gröna blad nästan direkt efter för att gräset är igång och växer.
Fodret på Burgärda gård blandas i en stationär mixer och körs ut med bandfoderfördelare. I mixen ingår ensilage, helsäd, färdigfoder och mineraler. Efter tillvänjning ska 15 procent av ts bestå av helsäd och vid brist på helsäd används hö eller halm. Korna får också en kraftfodergiva i roboten, men andelen som ges i mixen håller på att höjas. Avkastningen ligger på drygt 10 000 kilo ECM och är på uppåtgående.
Åke Anderssons mål med vallen är att få så höga värden av protein och energi som möjligt och sedan ”blanda ner” med helsäd. Noggrannhet vid inläggningen tror han är en annan orsak till att han lyckas få ett grovfoder av jämn och hög kvalitet. Både i plansilo och limpor är Åke Andersson noga med att packa jämnt, brett och tätt. Ensilaget täcks en plansilofolie innan plasten dras över och sandsäckar används för att hålla plasten på toppen. Sandsäckarna flyttas bakåt vartefter silon öppnas.
– Sen vi började med sandsäckar har kvaliteten blivit bättre och när vi väl öppnar håller det sig kallt, säger Åke Andersson.
Text och foto: Linda Grimstedt