Data om djurhälsa riskerar att försvinna

Från och med i sommar kommer Jordbruksverket inte kunna fortsätta att samla in och dela djursjukdata. Något som kan få stora konsekvenser.  

Text Camilla Olsson
Foto Lisbeth Karlsson

Djursjukdata består av uppgifter om veterinärers diagnoser och behandlingar av djur och samlas in av Jordbruksverket. För nötkreatur överförs data till Växas kodatabas och ger underlag till djurhälsostatistik och många olika rådgivningsverktyg. Även andra rådgivare och veterinärer använder sig av uppgifterna som också är viktiga i aveln för friska djur samt ligger till grund för antalet besök i den villkorade läkemedelsanvändningen Vila. 

Men från och med i sommar slutar Jordbruksverket att samla in uppgifterna. 

– Jordbruksverket har meddelat att de kommer att göra en föreskriftsändring från juni i år och då får vi inte längre djursjukdata levererat. Det gör att vi förlorar data i rådgivningsverktyg som är viktiga i djurhälsoarbetet, säger Helena Kättström, avdelningschef Djurhälsa fält på Växa.   

Kräver regelanpassningar

Anledningen är förändrade EU-regler som kräver anpassningar av svenska regler. En utredning som Jordbruksverket gjorde för flera år sedan har visat på behov av en lagändring för att kunna kräva in och dela djursjukdata. Lagförändringen har varit efterfrågad i flera år men har hittills inte ansetts brådskande. 

– Nu genomförs endast den del av regelförändringen som gör att antibiotika rapporteras till EU men vi tappar helheten om djursjukdata i och med detta.  

Även Skånesemin är oroade över djursjukdatans framtid.

– Problematiken kan bli omfattande på flera plan och det är av yttersta vikt att man hittar pragmatiska lösningar för att kunna fortsätta arbeta med hälsodatan på ett nationellt plan, säger Christoffer Isenstråle, vd för Skånesemin.

Innehåller viktiga data

Helena Kättström menar att den uteblivna inrapporteringen kan få stor påverkan.   

– Det påverkar konkurrenskraften för svenska mjölkbönder. Det påverkar det unika nordiska avelsarbetet med friska djur, vi riskerar att få en ökad antibiotikaanvändning som är en viktig folkhälsofråga.  

Uppgifterna används även inom forskningen på SLU och SVA. På gårdsnivå används de för att följa uppsatta mål och Helena Kättström uppskattar att lantbrukare och rådgivare laddar ner uppgifterna i Växas verktyg 15 000–16 000 gånger per år.    

Ska träffa departementet

För att försöka få till en lagändring har Växa haft möten med Jordbruksverket och kommer att träffa näringsdepartementet tillsammans med bland andra LRF under kommande månad.  

– Sedan vi har tagit kontakter och beskrivit konsekvenserna verkar departementet se på frågan med nya ögon. Vi hoppas att de ska prioritera det här men vi har inte fått några löften om att det ska lösa sig, säger Helena Kättström.