Foto stora bilden: Lotten Wahlund, Rise
Fördelarna med virtuella stängsel är många, även inom en inhägnad. Djuren kan styras till dåligt betade delar, samtidigt som andra kan skyddas. I och med att alla djuren har ett halsband underlättas tillsynen. När djuren går över den virtuella gränsen får de först en ljudsignal och sedan en svag elstöt om de inte går tillbaka in i ”hagen”.
Enligt djurskyddsförordningen är det inte tillåtet att använda utrustning som ger elektriska stötar i avsikt att styra ett djurs beteende. Vanliga elstängsel är undantagna, och bland lantbrukare är förhoppningen stor att även virtuella elstängsel ska undantas.
– Jag blir kontaktad av flera lantbrukare varje vecka som undrar: När? Snälla?, säger Lotten Wahlund, som är doktorand på Rise/SLU.
Orsakar ingen stress
Hon håller på att sammanställa resultaten från försöken sommaren 2022, där sju kvigor fick prova virtuella stängsel. De preliminära resultaten visar att nötkreatur generellt snabbt lär sig och inte är stressade över risken att gå över den osynliga gränsen.
– Det fungerade väldigt bra, skulle jag säga. Men innan systemet kan användas fullt ut måste djuren få tid att lära sig förstå ljudsignalen.
Lotten Wahlund har också samlat in beteendedata och mätt halten av stresshormonet kortisol från bajs och hår från svanstofsen och jämfört med kor som gått innanför ett vanligt elstängsel.
– Svansproverna är jag klar med och enligt preliminära resultat ser vi inga tecken på ökad stress på individnivå.
Korna betar också gärna vid gränsen och är snabbt ute på ny mark om det virtuella stängslet flyttas.
– För mig är det tydligt att om de var rädda så borde de inte vara vid gränsen och testa den.
Nu ska Lotten Wahlund och kollegorna sammanställa sina resultat från Sverige och komplettera med nya från Europa. Efter sommaren blir det ett möte med Jordbruksverket.
Vill ha svar på individnivå
Hittills har myndigheten inte velat ge undantag för virtuella stängsel, med hänvisning till att SLU:s vetenskapliga råd pekat på skillnader på individnivå.
– De fann att vissa djur lär sig det bra, men andra får väldigt många stötar och de ansåg därför att det behövs studier på inlärningsförmåga, stressnivå och välfärd samt långsiktiga effekter av virtuella stängsel i jämförelse med vanliga elstängsel, säger djurskyddschefen Helena Elofsson.
Lotten Wahlund kan ännu inte ge en helt klar bild av hur de virtuella elstängslen påverkar djurvälfärden på individnivå.
– Vi är i gång med analysarbetet av vår egen studie för att se om det finns eventuella individskillnader i antal elstötar, beteendeförändringar och stressnivåer vid specifika tillfällen. Vi har kunnat se att alla individer får elstötar, flest under inlärningsfasen men att de minskar snabbt.
Ont om kunskap om vanliga stängsel
Det återstår att se om Jordbruksverket kommer att övertygas av de nya resultaten och ge grönt ljus till virtuella elstängsel.
– Vi är positiva till sådan forskning, men innan vi ser resultaten av denna kan vi inte svara på varken om, eller när, det skulle bli tillåtet, säger Helena Elofsson.
Forskarna på Rise har fler forskningsprojekt på gång. Lotten Wahlund har tillsammans med SLU Ekologicentrum fått pengar till ett treårigt projekt för att se hur man kan använda virtuella stängsel för att bidra till den biologiska mångfalden. Hon skulle också gärna utvärdera de vanliga elstängslen för att se hur mycket stötar nötkreaturen får från dem, och jämföra med de virtuella elstängslen.
– Om man ska säga om den här tekniken är bra eller dålig, måste vi också veta hur djuren påverkas av vanliga elstängsel, och där finns det i princip ingen forskning alls, säger Lotten Wahlund.