I december 2022 kom kallduschen för svenska lantbrukare med biogasproduktion: Den svenska skattebefrielsen för biogas var inte förenlig med reglerna. I mars 2023 vann domen laga kraft och skattebefrielsen blev indragen. En överklagan till EU-domstolen gjordes inte eftersom det fanns en risk att hamna i en tre till fyra år lång juridisk process. EU-tribunalen kräver ett formellt granskningsförfarande i frågan om skattebefrielse där andra länder och företag får tycka till. Den 30 januari inbjöd de till det.
Hoppas på positivt biogasbesked
Under det formella granskningsförfarandet får länderna och företagen vanligtvis en månad på sig att inkomma med synpunkter. Indikationen LRF har fått från EU-kommissionen är att de inte anser att skattebefrielsen snedvrider konkurrensen på den inre marknaden.
— Förhoppningsvis kan vi få ett positivt besked under 2024, säger Johnny Kjellström, energiexpert på LRF.
I början av juni är det EU-val och en ny kommission kommer att tillträda. Men Johnny Kjellström hoppas att det inte kommer att få stor påverkan på beslutet eftersom processen fortlöper oavsett vilka som är EU-kommissionärer.
LÄS MER: Onödigt spännande kring biogasen
Förväntar sig långsiktig skattebefrielse
Om det blir ett positivt svar från EU-kommissionen under året har dock inte regeringen sagt hur eller när den vill införa skattebefrielsen på biogas igen.
— Regeringen inväntar beslutet från EU-kommissionen men inriktningen från regeringen är en långsiktig skattebefrielse. Den tidigare befrielsen var på tio år och vi har inte fått några andra indikationer än att det är linjen man driver, säger Johnny Kjellström.
Ökade stödet för gödselgas
I budgeten förlängde regeringen gödselgasstödet på 200 miljoner kronor per år till 2026. Även Klimatklivet är utökat och förlängt till 2028.
Sedan skattebefrielsen blev indragen 2023 har inga lantbrukare behövt betala tillbaka skatt retroaktivt. Enligt Johnny Kjellström skulle det krävas att EU-kommissionen beslutar om det. För att det skulle hända skulle det krävas ett negativt svar utifrån det formella granskningsförfarande som de nu kommer att sätta i gång.
— Det är ett ”worst case” scenario och det ser vi inte framför oss. EU-kommissionen ser positivt på det här, säger han.
