En förmiddag i början på 1980-talet när jag kom ut i mjölkrummet stod kontrollassistenten lutad över mjölktanken. Han hade öppnat det bruna kuvertet med årsredovisningen från Kokontrollen och studerade siffrorna koncentrerat med rynkad panna. Jag hade spillt ut mjölken från kontrollkärlet över overallen och luktade sur mjölk, men nyfikenheten var för stor för att ta mig tiden att byta om. Jag ville veta vad korna hade presterat med mig som djurskötare.
Passerat 11 000 kilo ECM
Fyrtio år senare är det fortfarande lika spännande att se hur svensk mjölkproduktion har utvecklats under året, vilka besättningar som ligger högst i avkastning och om besättningsstorleken har ökat ytterligare. Glädjande är att medelavkastningen återigen passerat 11 000 kilo ECM och att medelcelltalen för alla stalltyper nu ligger under 250 000 celler per milliliter.
Det sägs att utveckling är framgång men att stillestånd är tillbakagång. Att få årsresultaten från Kokontrollen är kvittot på hur besättningen och det egna arbetet med korna har fungerat under året. Det är även kvittot på hur förra årets vallfoderskörd har fungerat i kombination med de övriga fodermedel man producerar på och köper in till gården. Det blir tydligt vad man kan förbättra och trimma för att komma vidare i utvecklingen av produktionen.
Konkurrens sporrar
Det viktigaste är att utveckla den egna gårdens resultat. Men för många är det också en rolig och vänskaplig tävlan eller jämförelse med kollegor där man sporrar varandra till att nå bra resultat. ”Vem av oss hamnade högst på 20-i-topp?” är en fråga som jag fått många gånger. Längre bak i tidningen kan du se vilka som hamnade i topp – Per Nilsson verkar ha abonnemang på förstaplatsen bland de konventionella besättningarna, men har sjunkit i avkastning sedan tidigare års toppnoteringar över 15 000 kilo ECM. På den ekologiska listan har det skett stora förändringar eftersom flera ekobesättningar valt att gå över till konventionell produktion, men även bland de konventionella besättningarna har det tillkommit både nya och nygamla bekanta. Som sagt, hur man lyckas med vallfodret har stor påverkan på resultatet!
För oss i Husdjurs redaktion är det intressant att följa hur besättningarna förändras i storlek och stalltyp. Det säger en hel del om hur Husdjurs läsarkrets förändras. Med det förändras också behovet av kunskap och det påverkar vad prenumeranterna vill läsa i tidningen. Dina synpunkter och önskemål om ämnen och artiklar i Husdjur är alltid välkomna!
Läs mer om Kokontrollens årsresultat i Husdjurs E-tidning.