Projektet: ”30 kor är livet”

– Vilken besättningsstorlek som behövs i framtiden går inte att säga generellt, sa Eva Hansson som gjort ett projektarbete på agroteknikerutbildningen med titeln ”30 kor är livet” i Husdjur 4/1998.

Hon konstaterade att det finns besättningar med 30 kor som har en bra ekonomi och 100-korsbesättningar som har en dålig ekonomi och menade att man också måste ta hänsyn till andra värden som till exempel tid för socialt umgänge och familj. Något som kanske yngre lantbrukare lägger större vikt vid. Samtidigt lyfte hon fram att det finns billiga lösningar för att minska arbetsåtgången och effektivisera produktionen också för den mindre besättningen.

Lena Persson på dåvarande Blekinge Kronoberg Husdjurstjänst var handledare under projektet och kommenterade det så här:

– Vi ville få fram ett diskussionsunderlag för mindre besättningar och visa på möjligheterna. Många mindre besättningar ser inte någon framtid. Det pratas mycket om ökad besättningsstorlek för att klara framtiden och de kan kanske inte få tag på mer areal inom rimligt avstånd för att kunna utöka. En situation som är vanlig här i skogsbygden. Men det kan vara ett bra alternativ att fortsätta med en mindre besättning om man kan ha kompletterande sysselsättning och inkomst från till exempel skog eller maskinentreprenad.

Samtidigt kommenterade Per Sandgren, ekonomirådgivare på dåtidens Sydsvensk Rådgivning om vad man vinner på att öka besättningsstorleken. Utifrån siffror i rådgivningen 25-öringen sågs att det som blir över till egen lön per ko inte ökade linjärt utan var som mest i besättningsstorlekarna 46–60 kor respektive 61–99 kor.

– Detta beror nog till en del på att man inte vunnit så mycket i rationaliseringsvinster utan enbart ökat intäkterna genom fler kor. Men det kan också vara besättningar som nyligen utökat och som fortfarande har en del inkörningsproblem.

Om man inte har råd att öka upp bemanningen tillräckligt så kan det också försämra resultatet om man inte hinner passa djuren som tidigare. Medan mindre besättningar kan komplettera med andra bisysslor så blir stora besättningar med dålig lönsamhet inte kvar på sikt eftersom de är beroende av att kunna betala löner till anställd personal.

En av de mjölkföretagare som Husdjur då besökte var Thomas Eriksson i Hemmingsmåla i Blekinge. Han hade 26 mjölkkor och tyckte om den valfrihet som små investeringar gav. Han hade tagit över ganska hastigt fem år tidigare. I reportaget sa han:

– Jag har kanske inte tänkt mig att vara mjölkproducent hela mitt yrkesliv. Det ger en flexibilitet att inte binda upp sig med för stora investeringar som man måste arbeta av i många år.

När Husdjur ringer upp igen har Thomas Eriksson slutat med kor för två år sedan och har 14 nötkreatur kvar för att hålla öppet runt gården. Numera är han lärare i lantbrukets djur på Blekinge naturbruksgymnasium i Bräkne Hoby.

– Så jag är ändå kvar lite i branschen och det är kul att jobba med ungdomar. Men nu är det bara två mjölkbönder kvar av de cirka 20 som fanns i kommunen när jag började.

Han slutade på grund av att stallet var utslitet och han behövde också byta en höft efter att ha mjölkat kor uppbundet i 30 år. Thomas Eriksson har gjort studiebesök med eleverna på stora gårdar och konstaterar att 30 kor passade honom.

– Med 30 kor hann jag med allt, både djuren, vallodlingen och helheten.

Men han betonar att det är olika vad som passar en själv. Det var mycket ensamarbete och för ungdomar kanske det lockar mer att ingå i gemenskapen på en större gård.

För den som vill börja med mjölkproduktion idag bedömer han att det behövs minst runt 70 kor motsvarande en mjölkrobot. Det viktigaste rådet han vill förmedla till sina elever är att få med sig bredden. Det räcker inte att bara vara duktig på en sak utan de måste kunna ta hand om djur, sköta maskiner och ha förståelse för helheten.

En fördel med en mindre besättning är det omväxlande arbetsuppgifterna. Men precis som med mjölkning av uppbundna kor kan många och långa mjölkpass i en mjölkgrop slita på kroppen, så det gäller att vara rädd om sig, även om det idag finns många hjälpmedel som underlättar arbetet.

– Mat behövs och det finns goda förutsättningar att producera det här i landet, säger han och tycker att det varit roligt om självförsörjningen i landet kunde öka.