Biogas ger gödsel som inte syns ett skit

Reportaget i sin helhet är ursprungligen publicerat i Husdjur 8 2022.

Carl Meurling står mitt i höstvetefältet på Christiansborgs lantbruk utanför Kalmar och slår ut med armarna. På fältet spreds under våren 400 kilo NS27-4 per hektar. Men i ett 24 meter brett drag rakt igenom fältet spreds i stället en rötrestprodukt, så kallad NEO-gödsel (nitrogen enriched organic fertilizer). En kväveberikad organisk gödsel, i en mängd motsvarande de 108 kilo kväve som spreds i form av NS27-4. När vi tittar på fältet är det bara några flaggor som vittnar om att det är något speciellt här.

– Det syns ingen skillnad, men det sa de ju att det inte skulle göra heller, säger Carl Meurling.

Biogas från 15 gårdar

Med ”de” menar han forskarna på Rise och SLU, Erik Sindhöj och Mats Edström. De driver flera försök på More biogas anläggning i Läckeby, strax intill E22 cirka en mil norr om Kalmar. Biogasanläggningen förses varje dag med stallgödsel från cirka 15 lantbrukare (såväl mjölk-, gris- och fjäderfäproducenter). Tillsammans med en rad intressenter är de delägare i bolaget.

I försöksanläggningen som ligger i anslutning till biogasanläggningen har forskarna använt en norsk teknik för att ”boosta” rötresterna med mer kväve. Tekniken tar kväve från luften, splittrar kvävemolekylen (N2) och binder de båda kväveatomerna till ammoniumkväve för att bilda ammoniumnitrat.

– Har man flytgödsel eller rötrester som innehåller två kilo ammoniumkväve per ton så kan man fördubbla kväveinnehållet till ungefär fyra kilo ammoniumnitrat, ett ämne som är mer tillgängligt för växterna, säger Erik Sindhöj, forskare vid Rise.

I vetefältet på Christiansborg spreds i våras 100 kubikmeter av den kväveboostade rötresten som demonstration inför en fältvandring i början av sommaren. Även en vall fick bli demoodling med kväveboostade rötrester, men inte heller där kunde Carl Meurling se någon skillnad i mängd vid förstaskörden.

Kan minska fosforn

Noll-rutan i demonstrationsodlingen som inte gödslades alls, var den enda som tydligt visade skillnad.

Men det pågår mer intressant forskning vid More biogas. Det stora projektet som Erik Sindhöj och Mats Edström driver heter Cirkulärt NP och är finansierat av Baltic waters 2030. Det är ett forskningsprojekt där fosfor blir skiljd ur rötrester. Försök är även planerade på ren nöt- och svingödsel.

– Principen är densamma, men det fungerar inte alltid lika bra med ren stallgödsel eftersom partiklarna är större, säger Erik Sindhöj.

I Sverige har vi en maximal tillåten spridning av fosfor via stallgödsel på 22 kilo per hektar och år. Många av lantbruken i Kalmar län har hög fosforhalt i marken och är därför ytterligare begränsade i hur mycket gödsel de får sprida. För Christiansborg, som ändå inte har så mycket klass 5-areal (den högsta fosforklassen), skulle det vara mycket positivt om deras stallgödsel kan bli en som fosforreducerad rötrest.

Högre andel kväve

Gården ligger i ett djurtätt område där jordarna ofta är fosformättade.

– Redan när vi investerade i det här projektet för tio år sedan var målet att få ner fosforinnehållet för att kunna få ut en högre andel av det kväve vi sprider på åkrarna via stallgödsel, säger Carl Meurling.