Djurskötaren blev ett lyft för gården

Niclas Lindh i Hornsö Lamnehult i Småland hade svårt att hinna med allt som skulle göras i den nybyggda ladugården. Då förmedlade husdjursteknikerna kontakt med Lena Svensson som jobbade deltid på Strömsrums gård i Ålem. Det började som ett extrajobb en dag i veckan. Nu har hon bytt gård helt och hållet och är i Hornsö Lamnehult fyra dagar i veckan.

– Jag tror att Niclas tyckte att jag var jobbig i början, säger Lena Svensson med ett skratt.

– Ja, jag var van att gå här själv så det kändes först jobbigt att ha någon här, säger Niclas Lindh.

Orolig för kostnaden

Med nybyggd lagård vågade han först inte ta på sig kostnaden för en anställd. I efterhand kan han konstatera att investeringen i en medarbetare betalade sig, både i bättre styrning av produktionen och att han numera kan unna sig att vara ledig ihop med familjen.

Nu trivs de bra med att arbeta tillsammans. Niclas Lindh tycker att det känns tryggt och vet att när Lena Svensson åker hem efter ett arbetspass så är det färdigt i lagården.

– Min last är att jag vill ha ordning, säger Lena Svensson.

Ombytta roller

Ofta arbetar de var för sig i lagården om det inte är något speciellt som ska göras. Lena Svensson har sammanhängande arbetspass och jobbar antingen från klockan 5 till 14 eller 12 till 20. Hon har varit på gården sedan 2014 och har med åren fått allt mer ansvar. Nu har det blivit ombytta roller och det är nästan Niclas Lindh som får fråga henne om det är något som rör korna. Avkastningen har ökat från 9 500 kilo per ko och år till cirka 11 000 kilo.

– Vi jagar inte siffror. Målet är att ta hand om korna, att ha friska kor, då kommer avkastningen, säger Lena Svensson.

Eftersom de har haft en del problem med att celltalet pendlat har de fokuserat på hygienrutiner, till exempel att diska vattenkoppar eller klippa svansarna för att hålla djuren rena. Celltalet kan vara nere i 150 000 för att sen öka till över 300 000. De jobbar med att gruppera och paddla kor. De mjölkande korna hålls i tre grupper, varav en för kor med högre celltal.

–Det räcker att få in en ko med högt celltal så stiger det i tanken, säger Lena Svensson.

Hon är noga med att lägga in uppgifter i gårdsdatorn för att ha full koll på djurens status.

Färre oönskade överraskningar

En positiv bieffekt av att ha ordning och reda är att det blir färre oönskade överraskningar. Det gör det lättare att hantera sådant som inte går att styra, som när de fick strul med kalvhälsan och fick börja vaccinera mot rota- och coronavirus.

Gården prioriterar arbetsuppgifter/investeringar som kan vara arbetsbesparande på sikt. Speciellt när mycket av jobbet är ensamarbete. Till exempel att det finns grindar i överfarter i lösdriften så att det blir enklare att flytta djur själv. Kalvtaxin sparar arbete och säkrar att kalvarna får mjölk med rätt temperatur.

Kalvavdelningen har blivit för liten och ett nytt kalvstall har stått på önskelistan.

– Kalvstallet ska bli klart till hösten, stommen är rest och gjutningarna håller på, säger Lena Svensson.

Har styrt upp rutiner

De har bland annat styrt upp rutiner för klövbad, rengöring av vattenkoppar och flyttning av djur. När det gäller kalvarna fick de möjlighet att göra fler gruppboxar när det nya ungdjursstallet stod klart för tre år sedan. Rutinerna är att alla kalvar har tillgång till vatten, kraftfoder och grovfoder från dag ett och numera får mjölken i napphinkar.

– Vi ger mjölk från kor som vaccinerats mot rota- och coronavirus under två veckor, säger Lena Svensson.

Ett annat område som blivit mer strukturerat är kvigorna. Lena Svensson ser till att de kvigor som ska semineras på sommaren kommer in i tid och följs upp så att de visar brunst. Aktivitetsmätning underlättar brunstpassningen och de dräktighetsundersöks så fort de passerat 42 dagar sedan senaste inseminering av husdjurstekniker.

– Jag håller igen och gasar ibland på med semineringar på främst kvigor för att styra mot ett jämnare kalvningsflöde året runt. Målet är att ha lika många kalvningar varje månad, säger Lena Svensson.

När det gäller korna har hon infört en rutin för sinläggning och eventuell sintidsbehandling.

Försöker jobba smart

För att själv bli hållbar försöker Lena Svensson dels träna, bland annat med ridning, dels att jobba smart, till exempel genom att dela upp tunga arbetsuppgifter under dagen. Och att arbeta mer liksidigt vid mjölkningen, genom att använda båda händerna vid avtorkning och urmjölkning.

– Jag älskar mitt jobb, säger Lena Svensson, som inte vill jobba med något annat.

Hennes far och farbror, som hade dikor och tjuruppfödning, tyckte att hon skulle satsa på att bli sjuksköterska. Men djurintresset var starkare.

– Jag ville inte vårda människor. När jag började på Ingelstorp hade jag aldrig mjölkat en ko, säger Lena Svensson.

Bra på hitta brunster

Efter den tvååriga jordbrukslinjen jobbade hon först med häst, men hon hade upptäckt hur kul det är att jobba med mjölkkor på Ingelstorp och på den vägen blev det efter att hon kompletterat med en ladugårdsförmanskurs.

Hon har gått djurägarseminkursen, men fick aldrig kläm på det. Hennes axelproblem gör också att de hellre lejer in den tjänsten. Men hon är bra på att hitta brunster vilket gett ett bra fruktsamhetsresultat med 1,78 inseminationer per dräktighet.

Gården har varit kretsens reproduktionsmästare med en reproduktionseffektivitet på 46 procent.

Från att ha behövt köpa in rekrytering har de numera ett överskott av kvigor som kan säljas, som mest 20 dräktiga kvigor på ett år.

Har förbättrat djurförsörjningen

En bättre kalvhälsa och aktivitetsmätning på både kor och kvigor har hjälpt till att förbättra djurförsörjningen. De har använt könssorterade doser för att plana ut kalvningarna över året.

Målet är en hållbar ko med gott lynne, som mjölkar bra och blir dräktig.

– Dåliga ben och lynne är självgallrande, säger Lena Svensson.

Hela reportaget publicerades ursprungligen i Husdjur nummer 8 2022 (OBS! Länken kräver inloggning till e-tidningen).