Friskare kor med strategisk klövvård

Texten i sin helhet är publicerad i Husdjur 5 2021.

Inne i selekteringen trängs en grupp nyfikna kvigor när grinden öppnas. De har ingen aning om vad som väntar men vill gärna vara först in. Snart kommer de att stå med nya fina klövar efter en omgång i den röda verkstolen.

– Gör du det på rätt sätt behöver det inte bli någon stress. De ska snabbt igenom stolen på ett tryggt och säkert sätt både för djuren och personalen som jobbar med det. Sedan ska de ut och fortsätta sitt koliv, säger klövverkaren Elin Strömqvist.

Gårdsegen utrustning

På Olof Lars gård står en egen verkstol och väntar på henne. Gården håller också ett eget förråd med bland annat bandage, klossar och salicylsyra. Det enda Elin Strömqvist tar med sig är sin vinkelslip. Det är bra för att minimera risken för smittspridning i samband med klövvård.

– Och så är det smidigt, jag behöver ingen tid för uppställning och tvätt, det får gården sköta själv, säger hon.

När alla fyra klövarna verkats klickar Elin Strömqvist i eventuella sår, skador och behandlingar i det webbaserade klövhälsoregistreringsprogrammet Nordic Claw App, som är kopplad till Växas digitala verktyg Klövhälsa på nätet.

Varje år registreras och rapporteras runt 500 000 klövverkningar på mjölkkor i Sverige. Varje klöv är i viss mån unik och kan få sin unika behandling. Men trots den stora mängden verkningar behövs mer kunskap om hur den optimala verkningen egentligen ska se ut.

– Det finns mycket tro och tyckande när det gäller klövverkning, men få kliniska tester och vetenskapliga utvärderingar för olika verkningsmetoder, säger Evgenij Telezhenko, forskare vid enheten för djurmiljö och byggnadsfunktion på Institutionen för Biosystem och Teknologi.

Projekt för bästa praxis

I samarbete med Växa driver SLU projektet Utveckling av bästa praxis inom svensk klövvård. Den teknik som i dag används för verkning av klövar är utvecklad för cirka 40 år sedan. Dagens ladugårdar ser dock helt annorlunda ut och korna har blivit större och tyngre. Olika golvbeläggningar påverkar också hur kons klövar utvecklas.

– Vi har mött ett stort intresse från landets klövvårdare. Många vill gärna medverka i projektet och har även egna idéer och tankar om vad som skulle kunna förbättras, säger Evgenij Telezhenko. De flesta klöv- och benproblem uppkommer i perioden runt kalvning, som är en påfrestande period för kon. Det är en stor omställning att gå från sinperioden till att bli en mjölkande ko.

Vid strategisk klövvård, enligt modellen SOP, verkas korna vid viktiga tidpunkter i laktationen istället för att låta två fasta datum då klövvårdaren är inbokad få styra.

Läkning under sintiden

Cirka två månader före kalvning, i samband med sinläggningen, görs den första verkningen. Meningen är att skapa optimala belastningsförhållanden för klöven genom att skapa en korrekt klövform med urskålning av hålfoten. Genom att undersöka klövarna i verkstol vid sinläggning har man även möjlighet att behandla eventuella skador så att dessa hinner läka ut till kalvningen.

– De får en lång utläkningstid under den tiden de har semester och inte har någon produktion, säger Elin Strömqvist.

Två månader efter kalvning tas kon upp igen. Då är det inte säkert att man måste minska sulans tjocklek så mycket. Det är mer en inspektion för att se hur klövarna mår, om det har uppstått någon skada som ska behandlas.

– Om det ändå uppkommer någon skada så upptäcker man det tidigt och förutsättningarna för att det ska läka är goda, säger Frida Åkerström, klövhälsoexpert på Växa som medverkar i projektet.

På Olof Lars gård får korna klövvård tre gånger om året. Före och efter kalvning och sedan en gång till mitt i laktationen. Elin Strömqvist kommer varje vecka och går över de djur som står på SOP-listan, som också kan innehålla kor som haft problem och behöver uppföljning. Det blir cirka 50 kor per gång.

Gör stor skillnad

Elin Strömqvist tycker sig se skillnad på klövarna på gårdar som praktiserar strategisk klövvård.

– På de besättningar som jag har SOP-listor på, där har det blivit mycket bättre klövhälsa med färre klövsulesår och påfrestningsskador. Men även en del smittsamma sjukdomar, som eksem, går ned i och med att du behandlar korna oftare, i kombination med fotbad givetvis.

Förutom den rutinmässiga klövverkningen enligt SOP, så har Olof Lars gård också använt resultaten från egenkontrollen i kvalitetsprogrammet Arlagården för att förbättra klövhälsan. Efter tre år har varje ko en historik. Olof Lars gård har kunnat fånga upp djur i god tid och fått ett bra komplement till SOP-listan och en bra uppföljning på anmärkta djur.

– Det har varit ett bra hjälpmedel för oss. Vi beslutade att utnyttja bedömningssituationen för egen del och inte bara rapportera till Arla. Jag tror vi har skapat ett unikt system som fungerar bra för oss, säger Sara Weiland.

Den konsekventa satsningen på strategisk klövvård med SOP-lista och återkommande bedömningar av klövstatusen i samband med egenkontrollen har gett ett tydligt positivt resultat.

– I de här bedömningarna har vi på tre år gått från att anmärka på 20 procent av djuren till att anmärka på 7 procent av djuren, säger Sara Weiland.

Tydligare brunster

Också fertiliteten har blivit bättre tack vare att korna visar tydligare brunst.

– Tidigare var det 15 djur varje vecka som vi var tvungna att kolla på och många av dem hade problem med klövarna. Nu har vi kanske fyra, fem som vi kollar på varje vecka, säger Kajsa Åkerström.

Ekonomiskt har fokuset på bättre klövhälsa lönat sig. Korna producerar mer mjölk och sätter mer kött när de är friska. Kostnader för rehabilitering har gått ned.

– Jag är ganska säker på att om man skulle göra en ekonomisk utredning på det, så är det ganska stora belopp per ko. Det är inte svårt att räkna ut att det är väldigt lönsamt med bra klövhälsa, säger Olof Lars gårds ägare Fredrik Lindeberg.