Guldmedalj för mjölken – här är framgångsrika strategin

I flera olika väderstreck på byggnader och på tornsilos är de 300 solcellerna placerade. Tanken är att de ska fånga upp solens strålar under hela dagen och ge en jämnt fördelad elproduktion.

– Vi vill konsumera all el som produceras själva, förklarar Sven Bäckebjörk. Att låta elen gå ut på nätet till försäljning för några få ören är vi inte intresserade av.

Fungerande kalkyl

På mjölkgården i Bäcken gör de av med 200 000 kilowattimmar årligen. Tanken är att den nya solcellsanläggningen ska producera 40 procent av dem, 80 000 kilowattimmar. Och kalkylen ser ut att hålla väl. Vid Husdjurs besök sommaren 2020 hade anläggningen producerat 30 000 kilowattimmar.

– Som vi räknade inför investeringen så ska den vara betald inom sju till åtta år. Men det var med förra årets elpriser. Nu är priset lägre, konstaterar Nils-Olov Bäckebjörk.

Hur som helst är de nöjda med anläggningen, den sköter sig själv så länge solen skiner.

Betar i slalombacken

Gården i Bäcken har anor från 1600-talet och har varit i familjen i tolv generationer. I byarna runt omkring finns flera lantbruk kvar. Inom bara några få kilometer finns ytterligare tre mjölkgårdar plus tre köttproducenter. Detta trots att marken är kuperad och stundtals riktigt brant och svårhanterad. Bland annat går Bäckebjörks kalvar på sommarbete i den lokala slalombacken.

Med fler lantbrukare i området faller det sig naturligt att samarbeta även om det var mer av den varan förr.

– Vi samarbetar om en del vårbruksmaskiner, berättar Sven Bäckebjörk. Men ju fler djur det blir på gårdarna desto fler egna maskiner krävs det. Vi skulle inte hinna med annars när alla vill slå samtidigt.

Stod inför vägval

Att successivt bli större är något bröderna Bäckebjörk har erfarenhet av. De har investerat en hel del på de 30 år som de varit verksamma som mjölkbönder. 1990 tog de över varsin gård intill varandra. Sven Bäckebjörk flyttade till mormors gård och strax intill tog Nils-Olov Bäckebjörk över föräldrarnas gård. Då hade Sven Bäckebjörk 20 kor och Nils-Olov Bäckebjörk 30. 2002 stod de inför ett vägval och valde att slå sina påsar ihop. Ett nytt mjölkstall byggdes på fädernegården med plats för 70 djur och med mjölkgrop.

– Det var en stor investering för oss, säger Nils-Olov Bäckebjörk. Men steget att slå oss ihop var inte så stort. Vi har alltid haft maskiner tillsammans.

Sedan har det fortsatt. 2006 var det dags för två tornsilor och 2010 sattes första roboten in.

– Då bestämde vi också att utöka besättningen och bygga till 120 kor. Alltefter tiden gick blev det allt svårare för två familjer att klara sig på 70 kor.

Vill inte bli större

Sagt och gjort, stallet byggdes ut till nästan det dubbla och stod färdigt 2012. Men nu blir det inte större. 120 mjölkande är lagom.

– Vi brukar ligga på mellan 112 och 115, just för dagen är det 113. Sen har vi omkring 20 sinkor och 80 ungdjur, säger Nils-Olov Bäckebjörk.

Får guldmedalj för mjölken

Han är först ut av bröderna att ta emot LRF Mjölks guldmedalj för att ha levererat felfri mjölk under 23 år. Bröderna har individuella år i guldmedaljsprogrammet och Sven Bäckebjörk har några år kvar innan det är hans tur.

Under 2018-2019 byggdes också två plansilos och den totala summan för investeringar genom åren börjar tangera 20 miljoner.

– Jag tror att det ligger på drygt 18 miljoner nu, säger Sven Bäckebjörk.

I och med solcellssatsningen känner de sig ganska klara men det finns ytterligare en plats som behöver lite omsorg.

– Det är den gamla ladugården som vi tänkte göra om till kalvstall där kalvar upp till sex månader kan bo. Det är ingen stor investering men ganska mycket jobb att bila bort betong. Blir det inte gjort i sommar så blir det nästa, berättar Nils-Olov Bäckebjörk.

Testade brown swiss

De brukar 220 hektar varav 40 är egen mark. Det mesta är vall och beten men de gör också grovfoder av helsäd.

Besättningen består främst av blandrasdjur mellan lågland och SRB men här finns också några brown swiss.

– Sven var på Elmia för en åtta år sedan och köpte med några doser från fyra tjurar, för vi ville testa. Varför ska man dö nyfiken? Vi seminerade och fick en åtta, tio kor så småningom, nu har vi bara några kvar. De var trögmjölkade och det passar inte i robot, säger Nils-Olov Bäckebjörk.

Nu har de istället prövat på Procross några år och säger sig vara nöjda med dem.

– De mjölkar lite mindre men är lugna, friska och trevliga och verkar helt okej.

Testar renrasiga kalvar

Bröderna föredrar som sagt korsningar och i besättningen finns även några jerseyblandningar.

– I aveln prioriterar vi djur som varken är för stora eller för små, säger Sven Bäckebjörk.

Han berättar att de håller några grupper helt renrasiga och testar alla renrasiga kalvar genomiskt. Bland annat har de en riktigt bra låglandskalv just nu, 35 Qua.

– Hon ska spolas och vi ska ta embryon från henne som ska sättas in i sex, sju andra kvigor som vi brunstsynkat tills dess.

Får hjälp med avelsplaneringen

All seminering gör Nils-Olov Bäckebjörk men de samarbetar med Växa som hjälper till med avelsplanering, hullbedömer djuren och räknar foderstater. De använder sig av könsorterad sperma och kan därför seminera en hel del med köttras.

– Vi seminerar med könssorterad i första hand och om de inte blir dräktiga på det testar vi med två vanliga semineringar innan vi låter vår simmentaltjur göra jobbet, berättar Sven Bäckebjörk.

Sedan de gick över från uppbundet upplever de betydligt färre mastiter än tidigare, framför allt eftersom det inte blir några spentramp.

– Nu kanske vi har 8–10 mastiter årligen på 120 kor, det tycker jag är helt okej, säger Sven Bäckebjörk.

Har olika ansvar

Att vara två bröder som driver gården tillsammans tycker de är en styrka. Till en början gjorde de båda alla typer av jobb men numera har de olika roller.

– Jag gör mer av de administrativa jobben medan Nils-Olov är kogubben, säger Sven Bäckebjörk som också tycker att han kör väsentligt mycket mindre traktor nu när den yngre generationen vill hjälpa till med sådana jobb.

Artikeln publicerades ursprungligen i Husdjur nr 6-7 2021.

LÄS MER: De får ta emot guldmedaljen för felfri mjölk 2023